"
När man börjar titta närmare på hur våra litteraturhistorier presenterar de kvinnliga författarna blir det snart tydligt att författarens kön är avgörande betydelse för hur författarskapet uppfattas och tolkas. Redan från början styrs alltså synen på de litterära texterna av författarens könstillhörighet, ett förhållningssätt som präglar hela 1900-talet."
(sid 14)
Stjärnor utan stjärnbilder: kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet (1997) av Anna Williams
(professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet) handlar om den kvinnliga författaren som förpassas till litteraturhistoriens marginal. Trots att hennes särart betonas i handböckerna hamnar hennes texter vid sidan om.
Den manliga normen
Åttiotalslitteraturen, säger Fredrik Böök (1883-1961), är "till väsentlig del en litteratur om och för kvinnor". Litteraturhistoriens bild av åttiotalet är en annan. Där ställs kvinnorna vid sidan om den manliga litterära huvudfåran och de kvinnliga författarna mäts mot den manliga normen. Ibland kommer de i närheten av männen vad gäller litterär kvalitet, ibland överträffar de dem. Men det är likväl den manliga måttstocken som bestämmer de kvinnliga författarnas värde. (sid 93)
5 kommentarer:
Illa om det är så för flera kvinnliga författare säljer mycket bättre än manliga. Författarens kön borde vara ganska så ointressant ur vissa aspekter.
Znogge, nu börjar man lyfta fram kvinnliga författare, men så har det verkligen inte varit.
Man borde göra en undersökning och låta ett antal människor läsa avidentifierade böcker. Resultatet borde bli intressant. Vet man att man läser av en författare oavsett kön, kan man helt gå in för boken och bedöma den efter det.
Intressant. Jag måste skriva upp den där.
Veiken, bra idé, på platsansökningar och universitetsuppsatser försöker man avidentifiera.
Mösstanten, intressant och lite deppig läsning.
Skicka en kommentar