08 november 2019
Fibonaccis talföljd à la Inger Christensen
Alfabet av Inger Christensen är fullt av kontraster och rör sig från det allra minsta till det allra största. Från aprikosträdens kronblad som faller ner som snö och tekittelns ånga som pyser under locket till Ishavets vågor som rasar i vrede. Full närvaro i Vintergatans damm och i mormors kök där hon kokar aprikoskräm.
Orden har en speciell rytm och flyt. Christensen skriver dessutom avsnitten i bestämd längd av Fibonaccis talföljd; en matematisk serie av 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55... man ökar antalet genom en titt bakåt. Vilket jag tycker är kul, eftersom jag gillar både ord och siffror. Och alfabetet finns med på flera olika sätt, allt flyter som om varje bokstav hade sin egen plats och betydelse. Så fort man känner sig trygg, skakar Christensens om en med mera allvarligt innehåll. Som all bra lyrik tål Christensens dikter omläsning, man upptäcker något nytt hela tiden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Lyrik är nog den genre som det tar mest emot för mig att läsa, men jag gav mig ändå på två diktsamlingar förra hösten. Det får räcka på ett tag...
Freja, jag håller på att lära mig läsa lyrik, och det finns ju så mycket olika, något för varje tillfälle.
Läste mycket lyrik förr och ingenting nu. Jag tror jag ska ta och ändra på det!
Anna, det tycker jag att du ska göra, kolla på biblioteket!
Låter spännande!
Tack för tipset
Christina, lite speciellt men intressant!
Jag läser inte lyrik så ofta men som svensklärare så kan jag inte undvika genren.
Av Christensen har jag bara läst Det. Vill gärna läsa om och läsa mer.
Znogge, finns ju lyrik för alla smaker och för alla tillfällen.
Mösstanten, jag tycker mycket om Christensen.
Lyrik är inte min grej heller, men ord och sifferserier gillar jag. Ord mest, såklart men vissa sifferserier är rätt intressanta en stund :-)
Ama, då kanske Christensen dikter något för dig :)
Skicka en kommentar