Den tveksamme bekännaren och andra essäer av Sharon Rider

Det är väldigt varm, jag behöver någon läsning som kyler huvudet lite.

Den tveksamme bekännaren och andra essäer (2021) av Sharon Rider skriver att allt hon har gjort under närmare 30 år som akademisk lärare, forskare och essäist kan beskrivas som ett slags "kulturepistemologi" - reflektioner över det mänskliga tänkandets villkor, dess begränsningar och möjligheter. Universitetet såsom vi känner det dess forskningsprojekt och utbildningsprogram, dess interna organisation, dess mekanismer för finansiering m.m. - utgör en viss systematisering och institutionalisering av praktiker som visar vad en viss kultur värdesätter som vetenskap. Det som görs eller inte görs på universitetet avslöjar vilken kunskap vi anser är värd att upprätthålla, utveckla och sprida. I det avseendet utgör universitetet ett mikrokosmos av en kulturs mentalitet - dess tänkande, värderingar, visioner, rädslor och förhoppningar. 

Sharon Rider är professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, där hon var prodekanus för historisk-filosofiska fakulteten 2008-2014. Hennes arbete fokuserar på de materiella, kulturella och institutionella villkoren för vetenskap, forskning och den högre utbildningen i ljuset av grundläggande begrepp såsom autonomi, ansvar, saklighet och kunskap.

Sharon Rider har skrivit essäer i olika ämnen i olika tidningar under ett par decennier.

Kön och karaktär Ikaros 2009
"Låt mig vara tydlig. Jag anser att det gamla, högtravande "maskulina" universitetet i hög grad förtjänar det öde det nu tycks gå till mötes. Jag skulle vilja säga att det påminner om en gammal, gaggig gubbe som frossar i dammiga, punschlustiga anekdoter om stora män, legendariska föreläsningar, ofantliga kunskaper hos den och den, häftiga strider mellan professor X och docent Y på ett visst seminarium år 1962. Det vill säga att det blev, till slut, en förstelnad uppsättning döda former, helt tömda på liv och mening."

Matematik som bildningsämne Dadaidos 2016
"Man kan se skillnaden mellan bildning i matematiskt tänkande och in och utlärning av föärdighetr i ljuset av skillnaden mellan att lära sig ett främmande språk och att lära sig sitt modersmål. Även den enklaste matematik förutsätter att man redan har ett språk (det vill säga ett modersmål). Om man är vilse och oprecis i sitt modersmål, är förutsättningarna för att utveckla den sorters abstrakt tänkande som matematik utgör klart beskurna (för att tänka abstrakt måste man först kunna tänka konkret)."