Jag står i källaren till mitt sorgehus och skyfflar. Vattnet stiger upp underifrån och regnet öser ner. Jorden kan inte ta emot mer, den storknar och spyr ut lerbrunt vatten. Böcker och tidningar flyter omkring. Egentligen vill jag elda upp allt, hus, trädgård, minnen. Men regnet vräker ner.
Jag öser ur det förgångna och mina tårar blandas med mögel och fukt." (sid 78)
Resa över avgrunden (2020) av Birgitta Lindqvist är en stark och vacker bok, en berättelse om flykt och överlevnad efter en skilsmässa. Vem är denna kvinna som en mörk vinternatt måste ställa livet mot väggen för att ge det en chans att visa henne att det trots allt är värt att leva? Trots skammen att inte kunna älska och att inte vara älskad. Och trots vetskapen att hon inte är den viktigaste personen för någon. Allra minst för sig själv. Hon flyr tomheten, packar sin väska och beger sig ut på en ensam och oförutsägbar resa över en avgrund, som hela tiden hotar henne. Men genom möten med människor lär hon sig att kärleken finns i många former och att livet är värt att leva. Hon finner glädje i detaljer och lär känna nya sidor av sig själv som öppnar för en större frihet. Resa över avgrunden är Birgitta Lindqvists trettonde bok. Fullt av berättelser om resor runt världen.
"Det kanske vore lösningen på mitt liv - att gå i kloster, tänkte jag.
Men var det inte som ett kloster, mitt äktenskap? Vi hade tillsammans byggt upp murar och torn runt vår örtagård, som jag vårdade ömt med min kärlek. Vi levde, arbetade och älskade innanför dessa murar. Ingen orm fick komma in i vårt paradis. Också när vi reste var det en bubbla som aldrig landade i verkligheten. Vi lekte med såpbubblor som skimrade vackert i regnbågens alla färger. Till slut sprack bubblan." (sid 110)
Men var det inte som ett kloster, mitt äktenskap? Vi hade tillsammans byggt upp murar och torn runt vår örtagård, som jag vårdade ömt med min kärlek. Vi levde, arbetade och älskade innanför dessa murar. Ingen orm fick komma in i vårt paradis. Också när vi reste var det en bubbla som aldrig landade i verkligheten. Vi lekte med såpbubblor som skimrade vackert i regnbågens alla färger. Till slut sprack bubblan." (sid 110)
Författaren var gift med Herman Lindqvist nästan fyrtio år och fick en dotter.
De båda började producera och skriva böcker under deras äktenskap.
De båda började producera och skriva böcker under deras äktenskap.
6 kommentarer:
Tack för tipset. Jag har aldrig läst något av Birgitta Lindqvist men den här boken får jag lust att läsa.
Mösstanten, en stark vacker och välskriven bok.
Det låter som en mycket intressant och tänkvärd bok. Den gör jag en notering om.
Trevligt måndag!
Trist när idyller spricker.
Boken låter värt att läsa! Tack för tipset!
Znogge, riktigt fin bok, på flera sätt.
Klimakteriehäxan, idyll kanske inte bästa beskrivning på livslångt förhållande.
Anki, en riktigt fin tänkvärd läsupplevelse.
Skicka en kommentar