Överlevaren av Bethany Clift

   "Jag försökte komma på en bra plan för att hitta andra överlevande, men allt jag hittade på lät löjligt. Skulle jag bara köra omkring för alltid i London och tuta tills bensinen tog slut? Vad skulle jag göra då? Byta Range Rovern mot en handkärra, skaffa en koskälla och dra omkring på gatorna medan jag ringde i klockan och gastade "Ta ut era icke-döda"?
    Jag tuggade på mitt gamla bröd och än en gång rann en tår nerför kinden.
    Det var hopplöst." (sid 77)

Överlevaren (Last One at the Party 2021) av Bethany Clift är hennes debut. Det är december 2023 och världen som vi känner den är över. Hela mänskligheten har utplånats av ett virus: 6DM: Six Days Maximum – den längsta tid en människa har på sig innan kroppen har hunnit förstöra sig själv. Men en kvinna i London har på något sätt ändå överlevt. En kvinna som tillbringat hela sitt liv med att kompromissa med vad hon velat, som dolt vad hon känt och desperat försökt passa in. En kvinna som är fullkomligt oförberedd på att konfrontera en framtid på egen hand. Fira juldag ensam i ett öde postapokalyptiskt London, vad gör man då?

Med en rufsig golden retriever som enda sällskap tvingas hon nu ta sig fram genom brinnande städer, navigera bland lik och råttor, på en slutgiltig resa för att bekräfta att hon verkligen är den enda överlevaren. Samtidigt brottas hon med sig själv och sina minnen. För vem är hon nu? När hon inte längre har någon annan att leva för? När hon bokstavligen är ensam kvar. En lika ensam kvinna som hon i Väggen av Marlen Haushofer, fast i en storstad. Jag tyckte om boken, en bladvändare som får en att hålla andan.

Från: Modernista.
            Boken kommer att bli film, intervju med Bethany Clift: HÄR.

   "Regent Street. Den låg tom och öde.
Tom inte bara på folk utan på allt. Inga månniskor, inga bilar, inga bussar, inga turister, inga mobila kiosker som sålde alltför dyr frukt i silverskålar, inte ens en vilsekommen katt eller hund.
     Jag kunde inte längre höra tunnelbanans avlägsna muller, inte butikernas svagt pinglande skvalmusik eller en bils brummande motor långt borta. Inga flygplan eller helikoptrar syntes  mot himlen och till och med fåglarna tycktes ha tagit ledigt den här kvällen." (sid 83)