Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

10 januari 2022

Prudhomme, den första Nobelristagaren i litteratur 1901


Lyriska dikter av Sully Prudhomme fanns på Stadsbibliotekets Magasin, han blir den 74:e pristagare jag läser. Prudhommes poesi kan räknas som idealistisk, hans tidigare produktion var ganska sentimental och romantiskt inriktad medan hans senare hade mer filosofiska ambitioner. Han blev ledamot av Franska akademien 1881. Med Nobelprispengarna inrättade han en fond för utgivning av unga franska poeter.

Svenska Akademiens motivering: ”såsom ett erkännande av hans utmärkta, jämväl under senare år ådagalagda förtjänster som författare och särskilt av hans om hög idealitet, konstnärlig fulländning samt sällspord förening av hjärtats och snillets egenskaper vittnande diktning

Den spräckta vasen. Le vase brisé.
Ej minsta ljud af slaget hördes,
Det var så lätt som vindens fläkt,
Så lätt, att vasen knappt berördes
Däraf - och likväl blef den spräckt.

Fat ögat ej kan våldet spåra,
Den växer, sprickan, hvarje stund,
Tills oförmärkt den lätta skåra
Kring vasen långsamt gjort sin rund.

Det friska vattnet sakta sinar,
Och sakta sinar blommans saft.
Fast ingen vet det, den förtvinar,
Rör ej därvid! - Död är dess kraft. osv. svensk tolkning af Teresia Eurén.

Det finns inte så mycket om Prudhomme i litteraturböcker, jag hittade i tidskriften Tête à tête 2012:2 (för frankofiler) en artikel av Britta Röstlund. Det var en stark merit för Prudhomme att tillhöra Franska akademien. När Prudhomme fick sitt Nobelpris var svenska folket mest missnöjda att Leo Tolstoj inte fick det. Prudhomme avled 1907, på hans gravsten på Père-Lachaise kyrkogården i Paris finns dikten Les yeux, på andra sidan: Le vase brisé.

10 kommentarer:

Mösstanten sa...

Tack för smakbiten! Jag har aldrig tidigare sett något av Prudhomme. Intressant. En gång för ganska länge sedan började jag läsa Nobelpristagare och startade från början, så att säga. De jag inte tidigare hade läst, alltså. Men Prudhomme fanns inte på Götabiblioteken och jag tänkte då att fanns de inte där så fick det vara. Så det var kul att se det här inlägget idag.

Anki sa...

Ganska svårt för finskspråkig att förstå! Skulle behöva kanske en översättning. :D Men rytmen tycker jag om.

Hanneles bokparadis sa...

Mösstanten, de tidiga Nobelpristagare är inte helt lätt att hitta.

Anki, över hundra år gammal översättning, men du kanske kan franska 🙂 du kan trycka på min länk.

znogge sa...

Tack för smakbiten. En helt obekant Nobelpristagare för mig. Kan tänka mig att det inte finns så mycket att tillgå när det gäller tidiga pristagare.

Hanneles bokparadis sa...

Znogge, Sully Prudhomme är nog okänd för de flesta, ändå intressant att göra en tidsresa bakåt.

Ama de casa sa...

Jag hör också till skaran som aldrig hört talas om honom... Å andra sidan är dom allra flesta nobelpristagare i litteratur okända för mig.

Klimakteriehäxan sa...

Gillar faktiskt den dikten.

Hanneles bokparadis sa...

Ama, jag blir kanske inte förvånad, han dog ju strax efter.

Klimakteriehäxan, jag tycker också dikten är fin, om du kan franska, så kan du klicka på länken och läsa hela.

KajsaLisa sa...

oj 74 stycken själv har jag läst Selma Lagerlöf vilken läraren tvingade på oss i skolan så det räknas väl inte.
Okej, Sartre, men han tog ju inte emot det :)

Hanneles bokparadis sa...

KajsaLisa, det räknas, Lagerlöf har skrivit många böcker, ibland väljer lärare de tråkiga... Jean-Paul Sartre ångrade sig senare när han levde som fattig filosof.