När Nikita var fjorton år gammal rymde han från Moskva till Paris. Nu är han medelålders, överviktig och utmattad. Efter ett telefonsamtal från en advokat stor Nikita plötsligt som ägare till en söndervittrande våning på promenadstråket i Nice. Det oväntade arvet slår upp porten till en svunnen värld av uppbrott, hemlängtan och platslöshet. På en balkong i en främmande våning i Nice står han och tittar ut över vinterhavet. Nina var hans enda vän.
"På hörnet låg ett kafé: Paris Europe. Jag gick in där och beställde ett glas porto. Det kostade två och femtio. Jag stod vid koppardisken, mellan flera kavajmän som drack kaffe och väntade på att få sitta ner och äta lunch. De pratade med varandra över mig, som om jag var luft: de var förfärade över någonting, uttryckte sin indignation eller häpnad, upprepade samma fraser flera gånger: det är förfärligt, obeskrivligt, jag saknar ord.
Jag stod där och tittade ut över gatukorsningen utan att tänka på något.
Jag såg ut över korsningen, som jag kände utan och innan." (sid 17)
Och Paris. Vadå, Paris? "Paris är inte vad det en gång var." "Det finns nästan inga fransmän kvar i Paris." "Bara en massa blattar." "Jag är inte rasist, men..." "Ärligt talat. Ska man in på ett museum så blir man genomsökt över hela kroppen, medan en sån där invirad från topp till tå, inklusive ansiktet, släpps in med ett 'bonjour madame'". "De som kommer hit med sina egna lagar..."
Den ryska butikförsäljarens relation till sina produkter är ett särskilt ämne, menade Nina.
"Feminismen", sade hon till mig en gång, sade Nina. "Feminismen. Jag fattade inte vad jag skulle med den till förrän jag flyttade till väst, För hos oss i Ryssland, där var kvinnan redan befriad." (sid 314)
Flera smakbitar: HÄR.
Maxim Grigoriev är född 1980 i Moskva och uppvuxen i Stockholm, i dag delar han sin tid mellan Portugal och Paris. Europa är Augustnominerad och har tilldelats ett flertal litterära priser; Svenska Dagbladets Litteraturpris, EU:s Litteraturpris och SmåLits Migrantpris 2022. Han nominerades även till tidningen Vi:s litteraturpris 2021.
18 kommentarer:
har funderat på att läsa den boken. tak för smakebiten!
Kände inte till den boken.
Mrs Calloway, en aktuell läsvärd bok.
Monika, nominerad till Augustpriset förra året.
Jag tänkte först att det var en äldre bok, men det är väl Augustiprisnomineringen som gör att jag känner igen den. Verkar aktuell...
Intressant utsaga att feminismen inte behövs i Ryssland. Tack för smakbiten!
Tack för smakbiten! Hade inte hört talas om den.
Tack för smakbiten! Den vill jag absolut läsa :D
Paris... Åh vad jag skulle vilja åka dit igen! Fast vi lär nog bli kvar på Iberiska halvön även i år.
Tack för smakebiten, det var en ny bok för mig.
Tack för smakbitarna!
Den har jag inte läst. Tack för smakbiten.
Robert W, tänk så olika det kan vara i olika länder.
Cinnamon, boken Augustprisnominerad förra året.
Absolut ett aktuellt ämne. Den får rätt dåligt betyg på GoodReads och jag tror jag hoppar denna, man blir ju deppad redan av verkligheten som den är för tillfället.
Tack för smakbit
Paula, kanske bättre att läsa lite lättare litteratur just nu, men denna är inte direkt deppig
Nej det är inte lätt att leva i exil.
KajsaLisa, hoppas de som flytt kan snart komma tillbaka till sina hem
Absolut läsvärd. Ger en känsla för dagens värld där så många har lämnat sina ursprungsländer. Ger ju en liten pusselbit i både Rysslands och Europas historia.
Mösstanten, världen är mycket rörlig, aktuell läsvärd bok.
Skicka en kommentar