I tio år har Rudolf försökt tänka ut den perfekta inledningsmeningen till sin planerade bok om kompositören Felix Mendelssohn Bartholdy. Men eftersom hans syster Elisabeth ständigt förstör den ro han behöver för att skrida till verket beslutar han sig för att resa till Mallorca, där minnen från en tidigare vistelse gör sig påminda.
"Redan när vi var barn försökte hon vid varje tillfälle störa mig, fördriva mig från mitt tankeparadis, som jag kallade det. När jag hade en bok i handen, förföljde hon mig ända tills jag lade undan boken, hon triumferade när jag full av vrede slängde den i ansiktet på henne. Jag minns precis: hade jag brett ut mina kartor på golvet, min livslånga lidelse, så steg hon fram ur sitt gömställe bakom min rygg och skrämde mig genast och trampade rakt på det ställe som jag hade riktat hela min uppmärksamhet på, överallt där jag hade brett ut mina älskade länder och världsdelar för att fylla ut dem med mina barnsliga fantasier ser jag hennes fot plötsligt och elakt placerad på dem." (sid 12)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar