Lycko-Per av Henrik Pontoppidan

Lycko-Per (1918) av Henrik Pontoppidan
En uppväxtroman om den jyske prästens son Per Sidenius sökande efter ett lyckligt liv. Efter en svår uppväxt i ett religiöst hem väljer Per i protest att studera ingenjörskonst i Köpenhamn och bryta alla band till sin familj. I huvudstaden kastar han sig sedan in i livet, som öppnar sig i alla dess former. Men är detta lycka för Per? Lykke-Per är en klassisk samtidsroman om den moderna människans sökande efter meningen med livet, och ett huvudverk inom dansk litteratur.

"En julafton ställer en gammal klockringare fram gröt åt Tomten och gillrar en råttfälla. Han skyr människornas ondska och förförelser och har därför hållit sin femtonårige son Per inlåst i kyrkan. Kort efter att mannen gått, gör ett par utsvultna och sluga råttor entré. För dem blir grötfatet ett ypperligt tillfälle att dels straffa sitt barns baneman och dels få sig ett skrovmål. När Tomten kommer och finner att grötfatet är tomt beslutar han sig mycket riktigt för att straffa den gamle mannen. Hans son Per ska lockas ut på en vandring i människovärlden och söka efter lyckan. En god fé ser till att utrusta Per med två gåvor, en önskering och en trofast flicka, Lisa, som följeslagare. Per reser ut i livet. Per börjar önska det som människor vanligen önskar: överflöd, ära och makt."

Pontoppidan tyckte som ung man att den danska samtidslitteraturen var kass, eftersom den kännetecknades av "en lyrisk förruttnelseprocess". Själv tillhörde han den realistiska skolan och skrev osminkat och pessimistisk om danska bönder. Vanligt folks öden, tankar och idoga strävan var hans huvudintressen. Om Emilé Zola var Frankrikes sociala samvete, då var Pontoppidan Danmarks.Här om året gjorde Billie Augusts filmatisering av författarens romansvit "Lycko-Per" biosuccé i Danmark, i Sverige släpptes den på Netflix.

Svenska Akademiens motivering 1917:
"för hans fullödiga framställningar av nutida danskt liv”