"
Jag är inte en av dem, ingen av de där duktiga. Jag har ingen ekonomiutbildning bakom mig och vet inte hur jag ska sälja någonting. Jag har inget liv bakom mig och vet inte hur jag ska sälja mig. Tar jag miste, eller är det en vilsen som åker i väg, in i sin förvirring, som vilselöperska, som sin egen villfarelse, utan GPS som kunde föra henne tillbaka eller till hennes mål eller ditbort eller också dithän, kanske båda? Och vem är det hon far i väg från, som en villfaren, vem flyr hon ifrån?"
(sid 21)
Vinterresa (Winterreise) av Elfriede
Jelinek (översättning av Maria Tellander) blev jag intresserad av, fast det jag tidigare läst av henne har inte varit så muntert.
Vinterresan utgår ifrån Schuberts och Wilhelm Mullers romantiska sångcykel med samma titel. Fast det märks inte så mycket i boken. Jelinek själv är duktig musiker, det är inte jag - kanske missar jag något. Jelineks far var tjeckisk jude, modern med rumänskt påbrå och hon själv klassiskt skolad organist.
"Det bästa Jelinek skrivit sedan Nobelpriset", säger Horace Engdahl - och jag måste hålla med honom. Jag har inte läst så mycket av Jelenik, denna är min tredje och jag njöt av läsningen. Hon är kvick och väcker olika associationer, ibland svart, döden inte långt borta, ensamhet, tankar om livets olika skeden, fyndiga ordlekar. En bok där man upptäcker nytt vid varje omläsning. Se:
HÄR.
Modernistas stora nysatsning på Elfriede Jelineks hela författarskap.
