från London till havet med kanalbåt

Den glömda vattenvägen mellan London och havet har inte varit fullt farbar på 150 år. Tim och Pru behöver åka med fyra olika båtar för att lyckas ta sig från Teddington i sydvästra London, via Wey navigation canal, genom Surrey och Sussex innan de slutligen kommer fram till Engelska kanalen. På vägen besöker de huset där Pru föddes och växte upp. Se: HÄR.

The Thames to the Solent by canal and sea 1868 by J. B. Dashwood.

Bonjour tristesse av Françoise Sagan

"Hans enda fel var att han påverkade mig så att min inställning till kärleken för en tid kom att präglas av en illusionsfri cynism, som med tanke på min ålder och brist på erfarenheter måtte ha verkat mer roande än förskräckande. Jag upprepade gärna för mig själv lapidariska formuleringar, bland andra Oscar Wildes: "Synden är den enda färgstarka ton som finns kvar i vår moderna värld." Den satsen tillägnade jag mig med en orubblig övertygelse som antagligen var mycket starkare än om jag hade omsatt den i praktiken." (sid 29 - översättare Lily Vallquist)

Bonjour tristesse (Ett moln på min himmel, 1954 översättare Lily Vallquist) av Françoise Sagan skrev hon som 18-åring och boken har fått mycket beröm. Den är en sommarlovsberättelse från Rivieran om den sjuttonåriga Cécile och hennes livsnjutande fyrtiotvåårige far Raymond. Hon latar sig på stranden, struntar i att studera till examen, läser motvilligt filosofen Henri Bergson. De mysiga lediga sommardagarna på tu man hand med fader är snart minne blott. Fader har med sig två kvinnor till det hyrda sommarhuset; fyrtioåriga Anne och yngre Elsa, som är jämngammal med Céciles vän Cyril. Alla umgås, äter tillsammans, går ut och dansar. Den sjuttonåriga Cécile får dricka whisky, men kysser hon den unge Cyril får hon pannor. Cécile får veta att fadern ska gifta sig med Anne, som direkt tar över en uppfostrande roll över Raymonds unga dotter Cécile.

"Överallt blev vi tagna för en harmonisk, normal familj, och jag som var van att att vara ute ensam med pappa och utsättas för menande leenden, illvilliga eller medlidsamma blickar, njöt av att få återta den roll som passade min ålder. De skulle vigas i Paris, så snart vi kom tillbaka dit." (sid 57 - översättare Lily Vallquist)

Det vände, den unga Cécile är stolt över att kunna manipulera sin omgivning.
"... ja, det var just det jag hade emot Anne: hon hindrade mig från att tycka om mig själv. Jag som av naturen var skapad för lycka, vänlighet, sorglöshet, fördes av henne in i en värld av förebråelser och samvetskval, där jag, ovan som jag var vid introspektion, inte längre hittade mitt eget jag." (sid 62 - översättare Lily Vallquist)

 

Nu ska jag låna filmen på biblioteket. Kulturkollo ska diskutera på måndag.

Flera smakbitar: HÄR.

Om Bob Dylan av Sara Danius

Dylanäventyr av Sara Danius finns nu i bokform,
tidigare har man delat ut den till Akademiens Vänner.

Ola Holmgren, professor i litteraturvetenskap, var inte förvånad att Dylan fick Nobelpriset för han har skrivit boken Stickspår : åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur. Boken innehåller åtta subjektiva val och analyser av Dylans stora och varierande produktion: Red River Shore, Born In Time, Series Of Dreams, Missisippi, Abandoned Love, Angelina, Carribean Wind, Blind Willie McTell. Holmgren är inte den enda som jämför Dylan med Shakespeare, även Christopher Ricks professor of Poetry at Boston University.