"Det är ett mycket vackert rum, det är det. Men jag tycker det är synd att ha en sån stor sal bara för damer att läsa böcker i. Jag förstår inte vad flickor ska med böcker till. Att bli goda hustrur och mödrar kan de inte lära sig i böcker." (sid 143)
"eftersom regeln verkade vara att en framstående kvinna antingen måste dö ogift eller hitta någon ännu mer framstående man att gifta sig med. Och det begränsade avsevärt den framstående kvinnans möjlighet att välja fritt, eftersom världen, även om det naturligtvis finns mängder av framstående män i den, består av ett ännu större antal medelmåttiga och alldagliga manspersoner. En framstående man kan å andra sidan gifta sig med vem han vill och behöver inte begränsa sig till framstående kvinnor." (sid 66)
Kamratfesten är intressant läsning fortfarande, även kul få inblick hur den engelska universitetsvärlden fungerade, med uppasserskor och allt. Intressant tidshistoria och påminnelse om engelska seder, klassklyftor, kvinnors få valmöjligheter, deras underlägsenhet. Inte mycket stöd av avdra kvinnor heller.
Denna bok passar i Lyrans Feministsommar 2017.
17 kommentarer:
Dority Sayers, då måste boken vara rätt gammal. Man diskuterade även dom frågorna då, men vi har i alla fall kommit en bit på väg.
KajsaLisa, denna skrevs 1936, delvis Sayers egna erfarenheter. En deckare utan mord, intressant läsning.
En av mina favoritdeckare, fast jag har aldrig läst den på svenska så tack för de fina citaten. Uppasserskorna finns fortfarande, "scouts" kallas de. Bor man i collegerum städar man inte själv. Se här:
http://www.telegraph.co.uk/education/universityeducation/student-life/11386589/Oxford-University-needs-to-end-the-Downton-Abbey-dynamic-between-students-and-staff.html
Nu, när du säger det, förstår jag hur feministisk den hän deckaren är. Men jag tyckte inte om lösningen på problemet.
Mrs. B, intressant, jag visste inte hur det är idag, tack för länken!
Margit, romanen skrevs väl för 80 år sedan, problemet kvarstår väl fortfarande
Margit sade sanningen, den här är feminisk. Harriet Vane har många samma åsikter som Sayers, som har många svårigheter i sitt liv. Det är evigt, mänskor måste tyvärr kämpa alltid mot samma saker gång efter gång.
En sak, en tid. Kanske stämmer det inte med våras värderingar. Men en sak en tid...
Kram
Jokke, människan blir tydligen inte klokare...
Znogge, värderingarna verkar vara kvar?
Tänk att det var som var svårt då egentligen är svårt idag med. Det är bara att kämpa på.
har inte läst mycket av Sayers. men jag vet att jag tyckte att
The nine tailors var fiffig. Kamratfesten har jag läst, men den gjorde inget starkt intryck. kanske dags för omläsning?
Fröken Christina, det har inte hänt så mycket på 80 år.
Mrs Calloway, jag tyckte mycket om Kamratfesten.
Absolut, Mrs Calloway men kanske börja med romanerna där Harriet och Lord Peter träffas, stöter och bloter varför/varför de inte bör gifta sig. Harriets tvekan i Kamratfesten är definitivt aktuell än idag. Och sedan avsluta med Busman's Holiday, när de två är på smekmånad. Sayers skrev inte fler böcker om dem, men andra har tagit upp pennan och fortsatt deras historia. Helt klart en av litteraturhistoriens mest intressanta par.
Mrs. B, tack för tips, har inte läst Sayers tidigare, nu blir det ändring... jag har nästan blivit kär i lord Peter Wimseys ❤️
Det här är en av mina favoritböcker, men jag tänkte inte direkt på att den var feministisk! Har du läst de fyra böckerna med Harriet Vane? Det har jag, och har nu börjat läsa också dem med bara Peter Wimsey.
Sara, nej, men nu börjar jag bli intresserad.
Hannele, vem blir inte kär i Lord Peter? Vi får dela på honom!
Mrs. B, haha, trodde jag var den enda! :) ❤️
Skicka en kommentar