Mina författare på L

Alice Lyttkens (1897-1991) är underskattad, Ordet feminist används på fyra olika ställen i Lyttkens roman Det är dit vi längtar (1937), inte helt i stil med en veckotidningsroman. Middagsgästerna i boken har en diskussion om kvinnor i arbetslivet: ”Och hon var dock en framstående så kallad kvinnosakskvinna och feminist.” De manliga äldre personerna använder ordet feminist med negativ klang i diskussion med de yngre kvinnorna. ”Det värsta är, att många av kvinnokämparnas hetsigaste motståndare finns bland kvinnorna själva”, tänker bokens huvudperson Ann och fortsätter: ”Och det är ju bevars genant att bli skälld för feminist!” Begreppet feminist används i boken som en helt vardaglig och bekant term, även i ironisk ton. Än i dag kan man höra att feminister är ”karlhatande”.
Doris Lessing, Nobelpristagare i litteratur, som jag äger böcker av, har läst och tycker om. Hon föddes i Iran av brittiska föräldrar. Hon har varit politiskt aktiv och skrivit mycket och olika sorters litteratur, både skönlitteratur som faktaböcker, med självbiografiskt innehåll.
Elias Lönnrot gjorde ett storartat arbete genom att samla den sakta försvinnande diktskatten till ett enhetligt verk. Kalevala utkom i sitt nuvarande skick första gången år 1849. Den blev Finlands nationalepos. Det var en kick att upptäcka koden och förstå dessa gamla sånger, som man var tvungen att läsa i skolan.