Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

Leta i den här bloggen:

25 oktober 2012

Fällan

Fällan av Unni Drougge trodde jag är en bok som jag inte gillar, den började med massa klichéer men boken tar sig, kontrasterna blir tydligare. För en nöjd tant kändes det konstigt att man skulle vara gammal och ful redan vid 40-års åldern, för i verkliga livet är de ofta de vackraste åren. Tråkigt för dem som saknar förmågan att njuta, bara letar efter fel. Och då kan det bli väldigt fel när man försöker förbättra något som inte behövs. När viljan till förbättring är så stark att det blir kriminellt och skadar andra. Drougge har gjort en nutidsskildring från en värld som är skrämmande och främmande för mig. Fällan är sista delen av trilogin om Berit Hård, som ibland funderar om hon inte har fler fritidsintressen än kröka och knulla. Boken håller grepp om en hela tiden, man önskar ett lyckligt slut, för när barn är inblandade i vuxnas dumheter, blir det tufft. En stark och medryckande bok, med en del klokheter också.

4 kommentarer:

Znogge sa...

Hmmmm... Den tål att tänka på... Ibland är det intressant att läsa böcker som utmanar ens egna åsikter!

Hannele på Hisingen sa...

Znogge, en bok som man läser färdigt.

ewa sa...

Hmm, en av låntagarna på mitt bibliotek tyckte jag skulle läsa Drougges deckare men... kanske ska jag utmana mina fördomar om författaren? = )

Hanneles bokparadis sa...

Ewa, det tycker jag du ska göra, en bra spännande bok, ger en del tankeställare.