Oavsett vad jag tänker göra med boken jag läser, gör jag små blyertsanteckningar i slutet, som i bilden. Är det en lånebok, blir det oftast post it-lapp, ibland skriver jag i min lilla anteckningsbok. Jag läser alltid boken till slut innan jag skriver, för bra böcker har alltid bra överraskande slut. Sällan jag väntar med skrivandet av recension, men ibland kan jag fundera och smälta mina intryck. Jag plockar inte fram någon ny bok heller innan jag låtit boken vila och sätta sig.
Post it är bättre, hundöron är en styggelse, speciellt i låneböcker. Nu använder jag också smala genomskinliga stick'n som jag lämnar kvar i mina (fakta)böcker så jag snabbt hittar det som intresserar mig.
33 kommentarer:
Nej absolut INGA hundöron, det tycker vi inte om. Tack för tipsen.
Mia
Håller med om att hundöron går bort. Precis som du minns jag sidor men jag antecknar inget... fast jag tänker att jag borde det ibland :)
Marie, jag är rädd om mina och andras böcker ♥
SkrisOchLeva, jag inser mina begränsingar och gör små anteckningar, jag tycker att mina egna anteckningar är intressanta även vid ev omläsning.
Jag är också nästintill allergisk mot hundöron. Eftersom jag oftast skriver recensionen så snart som möjligt så litar jag till stor del på mitt minne och gör inga anteckningar.
Boklysten, jag läser mina egna anteckningar långt efteråt ibland :)
Hundöron = aja baja, jag håller med här!
Men de små post-it-lapparna är ju geniala, det borde jag skaffa. Blir ju väldigt prydligt och fint!
Sanna, man kan klippa ner de stora post-it-lapparna!
Inga hundöron här heller! Jag måste skaffa mig hjärtformade post-it, kanske motivationen att skriva ner mina intryck ökar:).
Linda, de hjärt-formade underlättar skrivande ♥
Jag kan göra hundöron men enbart i mina egna och då enbart i pocketböckerna. Annars försöker jag minnas delar av boken som kan hjälpa mig att skriva ett omdöme, ibland blir det en post-it lapp, väldigt sällan antecknar jag något. Dock funderar jag länge och väl på de flesta böckerna.
Helen Bruhno, jag är rädd om mina pocketböcker också, inga hundöron där heller :)
Inga hundöron men post it lappar är ju en toppen ide!!
Madde, eller hur!
Post it <3. Världens bästa uppfinning.
Jag läser i princip bara böcker jag äger och använder gärna hundöron. Får fundera på hur själva processen ser ut som helhet innan jag svarar på det här....
Ewa K, post it är toppen!
Freja, mina egna böcker är jag väldigt rädd om, vågar knappt läsa dem :)
Hundöron nej tack! Har inte provat postit men det kanske är något att prova.
Att läsa slutet innan recension är ett måste för mig. Ofta vet man ju inte ens om boken är bra förrän man vet slutet.
Lotten, post it ramlar inte i blåsten :)
Bokhuset, så känner jag det också.
Oh inga hundöron för mig heller. Men jag tror bestämt att det är dags att skaffa fina post-it lappar
När jag var 25 hade jag en skrivbok där jag skrev ner viktiga meningar ur böcker, det blev en väldigt blandad anteckningsbok med tiden, full med citat. Den blev nästan som en litterär bibel för mig kommer jag ihåg. Har kvar den nånstans.
Zelly, man blir glad av fina post it :)
Anna, jag har också haft såna anteckningsböcker, jag har nog kvar dem.
Stick'n i faktaböcker var klokt, skulle minimera bläddrandet väsentligt. Tack för tipsen.
Åsa, precis så, underlättar mycket.
Post it-lappar använder jag mest i mina receptböcker, men borde kanske börja sätta dem i mina skönlitterära också även om jag oftast kommer ihåg var mina favoritställen är även år efteråt.
Jag gör bara hundöron i mina egna böcker. :)
C.R.M. Nilsson, väldans vilket minne du har!
Ingerun, absolut inga hundöron i mina egna böcker.
Intressant inlägg. Hundöron har jag aldrig uppskattat. Varken som privatperson eller bibliotekarie.
Bosse, jag äger en del gamla böcker, dem får man läsa försiktigt.
hundöron förekommer inte hos mig. Försöker komma ihåg att skriva stödord, men glömmer ofta av det. post it lappar kan ju vara en bra ide. Det kan man ju pröva.
Lena, post it lappar försvinner inte så lätt...
Det var ju en fin samling postit!
Sara, finns fint utbud, går åt :)
Skicka en kommentar