Hemmafronten, Finland under krigsåren 1939-1945 sett med kvinnors och barns ögon köpte jag hos min favoritantikvariat Faust vid Götaplatsen för halva priset. En riktigt fin nostalgibok med fina bilder. Hur firade man jul? Hur gjorde man saker när tyg och material saknades? Vad åt man under ransonering? Vilka surrogat? "Under krigsåren gavs det ut rekordantal böcker; och eftersom det var brist på andra varor fann de även läsare i berömvärt stor utsträckning." Jag ska åka till min mor och läsa med henne.
Tre av mina farbröder och en faster var ensamkommande flyktingbarn med namnlapp runt halsen och det var Sverigefinnarnas dag på tisdag och Riksarkivet öppnade utställningen Fosterlandet - en utställning om de finska krigsbarnen, så gick jag dit. Och stadsbiblioteket visade nya finska filmer gratis.
10 kommentarer:
Jag hade ett par klasskamrater vars mammor skickats hit från Finland. De stannade kvar i Sverige men det var verkligen ingen lätt sak att vara "krigsbarn". Bara skiljas från sin familj och resa iväg själv...
Znogge, ibland skickades barnen tillbaka till sin mor som inte kunde prata med sina barn... Min faster åkte tillbaka till Finland men hon fick gå i svensk skola, mina farbröder blev kvar i Sverige (och fick 11 barn, mina kusiner :)
det kan inte ha varit lätt för någon de inblandade, men allra värst för barnen
Mrs Calloway, jobbigt även för barn som flyttade tillbaka till Finland... många har ändå klarat sig bra.
Sinikka Ortmarks "Du som haver barnen kär" gjorde STORT intryck på mig. Brukar rekommendera den.
Klimakteriehäxan, tack för tipset!
Så svårt att sätta sig in i hur det var för föräldrarna att skicka i väg sina barn, och för barnen att åka!
Freja, inte bra... fast man gjorde väl så gott man kunde.
Tänk att kunna läsa en sån bok med någon från den generationen! Nån som var med. Fantastiskt egentligen. Måste ha varit fruktansvärt för både barn och föräldrar... Har inte läst så mycket om det men nu fick jag några tips! Tack!
Anna, jag vet att min mor kommer att gilla boken ♥
Skicka en kommentar