I
Hennes nya namn av Elena Ferrante finns en fin bild beskriven när Elena blir inbjuden på fest hos sin lärarinna fröken Galianis, som alltid uppmuntrat henne; gett böcker och tidningar att läsa. I hennes eget hem fanns ju inga tidningar. Eller böcker.
"
Lägenheten var stor, rummen var öppna och upplysta och de höga taken var dekorerade med blomstermotiv. Störst intryck gjorde alla böcker överallt, det fanns fler böcker i det här huset än i biblioteket i vårt kvarter, hela väggar täckta av bokhyllor ända upp till taket. Och musik."
(sid 159 - översatt av Johanna Hedenberg)
Att göra en klassresa är inte lätt. Elena efter ett par års universitetsstudier: "
Jag tillhörde dem som kämpade dag och natt, som fick utmärkta betyg och till och med behandlades med sympati och uppskattning men aldrig skulle få den utstrålning som hör ihop med höga studier. Jag skulle alltid vara rädd, rädd för att säga fel, överdriva på något sätt, klä mig olämpligt, verka inskränkt eller inte ha något intressant att säga."
(sid 422 - översatt av Johanna Hedenberg)
8 kommentarer:
Inte mig emot...
Znogge, ganska likt hemma hos oss :)
vi har inte blomstermotiv i taken, men böcker är det överallt precis
Mrs Calloway, inte blomstermotiv, vi bor ju inte i Italien - men böcker finns i de flesta rum.
Trodde inte jag skulle bry mig om Ferrante men upptäckte att hennes första bok finns som radioföljetong. Så nu testar jag.
För närvarande så minskar antalet böcker i det här huset. Vi laddar ner från biblioteket i parti och minut istället och läser om det som finns hemma!
Svar: Har du inte sett sjöstjärnor på Västkusten?? Det finns ju hur många som helst bland klippor och tång! :)
Klimakteriehäxan, berättelsen börjar ju i det fattiga Italien.
Veiken, bibliotek är riktig skattkälla!
Västmanländskan, vilket hem!
Skicka en kommentar