Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

Leta i den här bloggen:

07 december 2016

God jul av Jonas Karlsson - en allvarlig bok

"- Det vill säga, sa Gunnar. Vi vill gärna visa vad man kan åstadkomma när alla drar sitt strå till stacken. 
- Ja. Det var min idé! sa Bror. Och det kräver ju viss disciplin.
Han böjde ner huvudet och granskade journalisten över läsglasögonen.
- Mm..., sa Gunnar. Och så är det ju roligt också. Vi vill liksom både visa på samarbete och ett gemensamt resultat.
- Och disciplin, sa Bror.
Gunnar böjde sig så nära mobilen att flugan nästan hamnade i kaffekoppen.
- Det vi vill få fram..., sa han, är alltså att det präglar hela kommunen. Alltså samarbetet. Och så." (sid 42)
God jul : en berättelse av Jonas Karlsson (2013) är lätt igenkännbara iakttagelser på ett kommunalt kontor där varje lite arbetsuppgift blir stort och viktigt. Boken har hög igenkänningsfaktor.
Svågerpolitik ska man akta sig för idag, men vem har inte träffat en skoltrött yngling, son till någon av mellancheferna, som fått praktikplats. Med låga förväntningar av alla i omgivningen. De nyanställda som försöker vara alla till dags. Chefer som vill brösta upp sig och vill behandla alla lika. Äldre damer som inte vill ha några förändringar.

Tidigare har det svenska medbestämmandet varit ett skämtämne i andra länder. Nu har den svenska modellen med platta organisationer fått uppsving och går till export till USA, Tyskland Frankrike. Svenska chefer är populära utomlands. Denna bok skulle fungera fint som studiematerial. Boken visar tydligt att vara smart ger inga poäng, alla ska var med, gränsöverskridande ska man inte syssla med.

Kulturkollo ska diskutera denna bok i facebook den 12:e november. Jag har en känsla av att jag är den enda som inte fattar det roliga.

9 kommentarer:

Ylva sa...

Jag trodde att jag läst denna men hittar ingen recension hos mig. Jonas Karlsson brukar vara rolig, men det här kanske blir för mycket politik.

Hanneles bokparadis sa...

Ylva, egentligen inte politik... jag har svårt för roliga böcker.

znogge sa...

Låter tänkvärd på många sätt. Intressant vad man kan exportera.

Hanneles bokparadis sa...

Znogge, ungefär som musik. Det står dock inget om exporten i boken... bara mina funderingar.

Mrs Calloway sa...

finns inget som gör mig så uttråkad som s. k. roliga böcker. blir mycket sällan glad. Ove var sorglig och bra, men hundraåringen förstår jag inget av. varken boken eller filmen

Hanneles bokparadis sa...

Mrs Calloway, Hundråringen tyckte jag om...

Klimakteriehäxan sa...

Det bästa med den här boken är det jättesnygga omslaget. Men den blev tjatig och kändes både förutsägbar och utdragen, trots sitt sympatiskt begränsade sidantal.
Så nej. Du är inte ensam! Vi är åtminstone två.
Och vad beträffar hundraåringen så var den så tröttsam att jag la av inte ens en tredjedel in i boken. Försökte se filmen (bafatt, typ) som gick i tv nyss men somnade.

Hanneles bokparadis sa...

Klimakteriehäxan, Karlssons bok lite för lång. Hundraåringen gillade jag både som film och bok.

Tantaugusta sa...

Jag gillade verkligen den här boken. Vet inte om jag skulle säga att det är en rolig bok, men han beskriver ju myndighetslivet på ett sätt som gör att alla mina fördomar blir till sanning i boken. Så träffsäkert, underhållande, men stråk av svärta och utläst på ca en timme, så skulle jag beskriva den.