Heidenstams misstag av Jakob Sverker

Heidenstams misstag är andra delen av Jakob Sverkers Europatrilogi. Den försvunna Madeleines farfar besökte som ung gymnasist 1932 akademiledamoten och Nobelpristagaren Verner von Heidenstam på herrgården vid Vättern i Östergötland. Han fick en bok som Heidenstam dedikerade, till Arthur Raeder som han hette. Sent och han får sova över i samma gästrum som Sven Hedin använt. Detta får vi veta direkt i prologen.

"Bergen var fortfarande en bra bit bort men hon trodde sig ha tillryggalagt en stor del av sträckan. Nu gällde det att gå igenom bilen, ta med det man kunde ha nytta av och börja gå.
Hon hittade inte bara en mycket kraftfull ficklampa och en karta, utan även extra batterier, en filt och en kikare. I bakluckan låg även ett uppfällbart vindskydd i plast och efter visst besvär lyckades hon trycka ner även det i väskan. Med det, vattenflaskorna, ficklampan och kikaren var väskan ganska tung. Om det blev besvärligt att kånka på tänkte hon slänga vindskyddet. Hon tog på sig arméjacka, filten lindade hon över huvudet och axlarna för att skydda sig mot solen och väskremmen som annars skulle skava." (sid 67)

Journalisten Carl-Henrik blir brutalt väckt av polisen. En doktorand vid litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala har blivit mördad som en konsekvens av mötet med Heidenstam nästan för ett sekel tidigare. Mordoffret Herman Jansson lämnar efter sig en anteckning som får polisen att kontakta Carl-Henrik, nyligen hemkommen från sitt äventyr i Paris, hos den rika familjen Saurelle.
Carl-Henrik vill söka efter den försvunna Madeleine, och undersöka mer om mordet på Jansson i Uppsala. Den mördade doktorandens handledare är Madeleines storasyster Marika Raeder.
Farfar Arthur Raeder ville inte bli bankman utan militär, han deltog i Vinterkriget som frivillig.

"-  Vad handlade misstaget om?
- Gunilla hade en mycket intressant teori - motarbetad av Sture. Hon försökte med en litteratursociologisk approach visa att en diktares eftermäle är helt beroende av vilket umgänge han hade under sin livstid. Det handlar inte om vad man skriver, utan om att ha rätt vänner. Hade Hemimgway blivit den han blev utan att ha träffat rätt personer i Paris? Hade Heidenstam blivit så förtalad utan sitt umgänge med Fredrik Böök och Sven Hedin?
- Det låter, sa Carl-Henrik, som det som Marika Raeder gör, fast precis tvärtom." (sid 113)

Jakob Sverker skriver bra, är tydlig, gjort bra research - ingen bok att slöläsa. Hans miljöbeskrivningar är en njutning. Personbeskrivningar ibland en aning strereotypa; den ensamma bakfulla journalisten Carl-Henrik som inte trivs på sitt radiojobb och inte träffat sin son på femton år.
Man vill verkligen fortsätta att läsa, så många fängslande detaljer som knyts ihop på ett logiskt och mästerligt sätt. Boken är väldigt spännande och det händer mycket hela tiden, i många helt olika sortens miljöer.

Flera smakbitar: HÄR.