Klass av Elise Karlsson

  "Ju mer tid jag tillbringar på andra platser, desto mer känner jag att de här gatorna är andras och inte mina. Alla har förlorat något för att hamna här. Vad har jag behövt betala?
  Allt som jag redan har, som jag har fötts till. Ett eget rum. Ett rum utan andra i. Det står i vägen för vad jag vill skriva nu. En bok med mina minnen men om oss." (sid 94)

Klass av Elise Karlsson berättar om Hélène som flyttat till barndomens Rinkeby, bor hos sina föräldrar och börjar på universitetet. En helt ny värld. Hélène vill gå vidare, börjar studera litteraturhistoria. Det förflutna gör sig påmint, inte många klasskompisar som läser vidare. Gamla minnen, utanförskap, att passa in. Hon vill skriva en bok om det förflutna, tiden i skolan. Mellan sina tentor och seminarier.

Kanske ska de flytta ihop men Hélène vill inte ens titta på handdukar tillsammans.
"Jag tycker om sakerna här på NK, men jag handlar dem hellre på Åhlens. Problemet är att gå runt här, hur alla är klädda lite dyrare än jag är. Det är ett ställe jag skulle kunna bli genomskådad." (sid 131)

Pojkvännens familj bor i fin villa.
"Det är prydligt här på ett annat sätt än hemma hos mig, hemma hos mina föräldrar. Allt är undanplockat, avtorkat, putsat. Mer som hos mina föräldrars vänner, de i Rinkeby, de som hade få saker men välskötta. Kanske för att det är städat av samma människor." (sid 163)