"Alla ord som Mati har lärt mig, de ord som vi brukar använda när vi leker, gömmer jag nu längst ner i halsen och så ligger jag alldeles tyst."(sid 14 - översatt av Barbro Andersson)
Stranden om natten av Elena Ferrante är en annorlunda
barnbok, med fina lite läskiga illustrationer av Mara Cerri. Femåriga Mati får en kattunge av sin far och glömmer sin docka Celina på stranden. Det blir många läskiga äventyr bland alla kvarglömda saker. Den elaka jättelånga strandvakten kan sjunga och han har en hemsk kratta som samlar ihop allt kvarglömt skräp. Celina hamnar i en hög bredvid en liten plasthäst, det blir mörkt. Hon kan många ord.
Jag skulle inte läsa boken med alltför känsligt barn, trots det lyckliga slutet (ursäkta mitt avslöjande). Denna skulle passa äldsta barnbarnet som redan kan läsa - tillsammans ska vi läsa denna. Kanske tänker man på Ferrantes väninnor, när Lila slänger Elenas docka i en mörk källare.
10 kommentarer:
Noterar din nya header och konstaterar att Frank Zappa was right.
Klimakteriehäxan, zappa gjorde bra musik också ❤️
Det låter som ett klokt beslut. Trots lyckliga slut kan en del böcker skrämma vissa barn...
Znogge, mitt äldsta barnbarn tycker sånt är spännande... men vi pratar alltid.
Låter fin och annorlunda. Ska kolla upp :)
Miss Magic, jag tror du skulle gilla denna :)
Det är samma docka som i romanen The Lost Daughter: http://lookingformrgoodbook.blogspot.com/2016/05/the-lost-daughter-elena-ferrante.html
Mrs. B, precis, dockan med även i första delen.
Har sett den här boken, men har aldrig bläddrat i den så visste egentligen inte vad den handlar om. Verkar intressant!
Helena, väldigt fint illustrerad.
Skicka en kommentar