Oscar och den rosa damen

"Men du har inte förstått att det inte bara är du som ska dö. Alla dör. Dina föräldrar en dag. Jag också en dag.
- Jo, men jag dör ändå först.
- Det är sant. Du dör först, Men betyder det att du får göra vad som helst bara för att du dör först? Betyder det att du får glömma alla de andra?
- Jag fattar galoppen, Mamie-Rose. Ring dem." (sid 77)

Oscar och den rosa damen (Oscar and the Lady in Pink, Oscar et la Dame rose 2002) av Éric-Emmanuel Schmitt innehåller brev som 10-åriga Oscar skriver till Gud. Mamie Rose, den rosa damen,  har föreslagit att han ska skriva brev. Det är hon hälsar på honom på barnsjukhuset, pratar och visar respekt för Oscars tankar när han inte riktigt förstår, varför just han ska ha leukemi och varför läkarna inte längre kan hjälpa honom. Några av kamraterna på sjukhuset blir bättre. Förhållandet till föräldrarna inte helt bra. Varför är föräldrarna rädda för honom? Mamie Rose förklarar att föräldrarna är rädda för sjukdomen, hon förklarar annat också. En underbar liten bok om liv och död.

"Jag blir bara tröttare och tröttare, det är som en glupande hunger. När jag vaknade sa jag till Mamie-Rose:
- Egentligen är jag inte rädd för det okända. Det är bara det att jag inte gillar att förlora det jag känner till.
- Jag är likadan, Oscar." (sid 60)