Klass av Elise Karlsson berättar om Hélène som flyttat till barndomens Rinkeby, bor hos sina föräldrar och börjar på universitetet. Hélène vill gå vidare och börjar studera litteraturhistoria. Inte många av hennes gamla klasskompisar som läser vidare. Utanförskap, att passa in.
Min far var en robot på Volvo Torslandaverket på Hisingen, han gjorde arbete som idag utförs av industrirobotar. Ett tungt arbete att sprutmåla bilar, inte hälsosam luft heller. Efter några månader förstörde min far sina händer, bara drygt 40 år gammal, ständig värk och han kunde inte ens skära bröd. Ergonomi var inte känt på 1970-talet, fast allt var fint och modernt på fabriken. Som minne köpte jag på loppis boken
Torslandaverkens första 20 år. Min far var inte bjuden till fabrikens 50 års jubileum.
Berätta om kulturella verk som på något sätt anknyter till
studentliv och
arbetsliv,
föreslår Enligt O.
14 kommentarer:
Vissa jobb är bra att de övertas av robotar! Min man bygger robotar som gör monotona arbeten.
Ylva, visst är det så, jag lärde mig lite grunder hur man programmerar dessa maskiner.
Det är nog bra att man åtminstone försöker tänka på ergonomi nuförtiden.
det var många som slet ut sig på olika sätt på den tiden och inandades allt möjligt som sedan visade sig vara farligt
Min svärfar blev 64 år. De sista åren var ett lidande. Han satt i rullstol, kunde inte använda händerna ordentligt och hade ständig värk. För mycket vibrationer på jobbet invalidiserade honom.
Sara, väldigt viktigt med ergonom, i längden billigare för företaget också.
Mrs Calloway, och det är inte så förfärligt länge sedan
Rober w, liknande som min far, hålla i en målarspruta, samma ställning timme efter timme utan vila... tänk så många man förstörde.
Tragisk historia. Ergonomi och mindre monotona arbeten är viktigt för hälsan. Tur det gått framåt på den punkten.
Freja, nu byter man ju arbetsuppgifter hela tiden, många arbetsplatser har gympastunder under arbetstid och annat.
Tvärr skrivs det för lite om vanliga arbetarmiljöer idag.
KajsaLisa, det är nog mer akademiska texter, fast ungdomar kan.
Klass vill jag verkligen läsa!
enligt O, intressant bok!
Åh, vad hemskt för din far. Farfar var byggjobbare och slet ut knäna men slutade och blev vaktmästare istället. Det gjorde honom friskare och nu är han 94 år och klarar rätt mycket själv. Det var ingen rehab då inte.
Fröken Christina, helt onödigt, när min far klagade på värken, gav förmannen honom tyngre uppgifter... Bra att din farfar kunde byta jobb, skönt att vara så vital.
Skicka en kommentar