"Det är som guerillastrider mellan smalskuggor och ljusstrålar, men den spillrande månmjölken segrar och rinner snart ihop igen på denna sidan, krusas och bucklas, månstrålanda vifta på stjärtarna, simma som spermatozoer eller snärmsporer. En bit hitåt och holmen ger inte längre halvlä, den svaga brisen blir friare, vattenkrusningen mera storbucklig och ljusormarna vifta storslängiga. Månen skriver i hast på en massa romantikers växlar. Man ser på tills man tröttnar."
Månsken ur samlingen Det enkla och det svåra av Harry Martinson från trettiotalet är fint beskrivet av en stor naturälskare, som iakttar det allra minsta och det stora. En underbar text som framkallar bilder, trevligare än att stirra på en skärm.
5 kommentarer:
Det var väldigt länge sedan jag läste något av honom så tack för påminnelsen!
Min far älskade Harry Martinsson. Har ett par diktsamlingar efter honom, men jag har inte läst mycket i dem.
Znogge, samma här, han skriver ju bra.
Mösstanten, jag läste en hel del av Harry Martinson på 1970-talet.
en ser ju inte själva bibliotekarien! Harry Martinsons dikter älskar jag
Mrs Calloway, det viktigaste syns!
Skicka en kommentar