Hantverkaren av Sharon Bolton

"Sally var biodlare. Hon hade fyra kupor längst bort i trädgården och under den vår och tidiga sommar som hon bodde här gick hon ofta ut för att mata eller titta till dem, insvept i sin tunga, vita nät och med kraftiga handskar. När det var varmt brukade hon sitta och följa arbetsbinas omsorgsfullt kalkylerade banor när de flög ut ur kuporna i jakt på blommor.
   Hon hade för vana att informera bina om allt viktigt som hände familjen, vilket jag såg som både märkligt och charmerande." (sid 19)

Hantverkaren (The Craftsman 2018) av Sharon Bolton börjar i nutid med en begravning i kyrkan där alla blommor är bortplockade, och istället för blommor spottar begravningsgästerna på kistan. Kistmakaren Larry hade erkänt morden på tre tonåringar för trettio år sedan, nu är han död. Ändå börjar saker från det förflutna upprepa sig.

Polisen Florence Loveladys hade gripit honom  för trettio år tidigare och hennes karriär fick ett lyft. Enda kvinnliga polisen i staden, hånad av manliga kolleger, även när det gick bra. Kanske ännu mer då. Utklädd i opraktisk snäv kjol à la 1969, en nostalgitripp i dåtidens England. Svartkonst, gamla legender, starka kvinnor. Vilka var Hantverkarna? Vilken makt hade de?
En välskriven bladvändare av Sharon Bolton.

   "Lilla vän, var glad att vi inte lever på medeltiden. Då skulle de ha byggt ett bål och gjort facklorna redo."
   Jag stirrade på henne.
   "Det är det som är patriarkatet. Det är vad män gör när de är rädda och känner att de förlorat kontrollen. De vänder sig mot främlingen i gruppen, vanligtvis en kvinna, och skyller allt som gått fel på henne. Du har blivit häxa, kära du." (sid 257)

Flera smakbitar: HÄR.