Atlas : Fallstudier av Aris Fioretos

Aris Fioretos i förord: "För tio år sedan skulle jag inte ha ägnat tidningarnas familjesida många tankar. På sin höjd intresserade mig dödsannonserna som litterär form. Numera läser jag spalterna regelbundet, lyckligtvis i en stad där jag sällan känner de avlidna. Döm om min förvåning då jag öppnade tidningen förra vintern. Intill en annons för en utlandssvensk som gravsatt i sitt adopterade hemland upptäckte jag ett bekant namn. Först kunde jag inte placera det."

Atlas : Fallstudier (2019) av Aris Fioretos började med en dödsannons i tidningen. En dag upptäckte Aris Fioretos att en arkivarie gått bort i hög ålder och utan anhöriga. Han skulle inte ha lagt Iris Frosts namn på minnet om det inte liknat ett han givit en bifigur i sin första roman. Nyfiken kontaktade han tidningen och fick numret till personen som satt in annonsen. När de möttes visade sig livet överträffa dikten. Den avlidna hade inte bara läst hans romaner om "den nya människan" kring förra sekelskiftet, utan även kommenterat dem. Vid sin död efterlämnade hon en plastkasse full med osorterade papper.

"Varför, då, en atlas? För att besvara den frågan måste jag hänvisa till ett personligt biografem. Romanerna hade knappast förtjänat mina epikritiska kommentarer om det inte varit för chocken som en av dem utlöste."

"En fejkad encyklopedi fullkomligt kryllar av fotnoter, faksimiler, illustrationer, långa utvikningar. I stället för konventionellt narrativ får vi essäer om själen, könet, hjärnan, poesin, tålamodet, fantomsmärtor, kläder, transvestism, och mycket annat", skriver bernur.

Flera smakbitar: HÄR.