När de hade rättat sig i lika stora avstånd från varandra, började Venusen vissla varsammare och stötvis som pulsen bultar, varvid männen satte sig i rörelse med tennsoldatsteg. Venusen sprang fram och tillbaka och hennes kroppsmassa dallrade. Hon fick karlarna i rörelse. I gåsmarsch kom de nerför vindeltrappan, styrande mot salens utgång. De passerade nära förbi vårt bord.
Plötsligt, kanske suggererad av min egen blick, vände en av männen ansiktet mot mig och tvärstannade." (sid 51)
Atomskymning (1953) av pseudonym Katarina Brendel (Hilde Rubinstein 1904-1997, dog i Göteborg, växte upp i en familj där fadern utvandrat från det tsaristiska Ryssland. Hon översatte August Strindbergs Röda rummet till tyska och bearbetade C.J.L. Almqvists Amorina till en version för tyska teaterscener. Hon skrev dikter, dramer, noveller och radiopjäser).
Atomskymning berättar om Robert som lämnar sin fru och son och reser med tåg till staden Menehat för att söka sin döda mor. I Menehat finns det ont om allt; mat, bostäder. Det råder Atomi i Menehat, det är skymning från morgon till skymning på kvällen, och det finns inga barn där. Stadens invånare är krymplingar som saknar kroppsdelar. Första nätterna sover han i hängmattan hos sina nyvunna vänner, sedan får han sova i en ledig cell. Robert som konstnär får till uppgift att rita av de saknade kroppsdelarna på krymplingarna och mäta dem.
"Världskrigets fasor i färskt minne. Skräcken för atombomben kopplar greppet. En av alla som reagerar är författaren Hilde Rubinstein vars roman Atomskymning, om en stad där provsprängningar sker, gick ut i massupplagor. Idag är kanske förordet mest intressant. Här förs ett resonemang kring risker, som bönfaller läsarens sunda förnuft och självbevarelsedrift: sedan följer romanen som talande exempel. Carsons (Silent Spring, Tyst vår) och Rubinsteins böcker är mycket olika, men kombinerar båda skönlitterärt berättande med fakta. Sådant många redan tänkte på, men kanske inte riktigt förstod ännu, berördes på flera plan samtidigt", skriver: Upsala Nya Tidning.
7. Läs en bok som publicerades det året du föddes.
Boken får mig att tänka på: Sorgens princip (2017) av Pernilla Wåhlin Norén.
Flera smakbitar: HÄR.
24 kommentarer:
vem är Robert? känner igen titeln Atomskymning. säkert talade morfar om den. Rachel Carsons Tyst vår känner jag förstås till. det är ju en riktig klassiker
Den kände jag inte till, låter riktigt intressant. Carson har jag faktiskt inte läst, men länge tänkt att jag ska.
Tack för smakbiten, den var märklig på många sätt
Mrs Calloway, Rob är bara en vanlig man, alla böcker blir inte kända klassiker.
Scylla, sällan man känner till sextio år gamla böcker.
Lotten, boken och tiden och rädslan var märklig.
Tack för smakbiten, upplysande och intressant. Vi gick ju bara och väntade på atombomben när vi växte upp.
Kände inte till den boken, men titeln gör ju att jag blir intresserad.
Hanna, den rädslan har inte helt avtagit.
Monika, inte lätt att känna till sextio år gamla böcker.
Tack för smakbitarna! :-)
Ha ett fint upplopp på helgen!
Tack för smakbiten. Det låter som en märklig bok.
Ama, tack, har redan varit ute på slingan :)
Znogge, ingen vanlig roman precis.
Denne boken hørtes veldig interessant ut. Noen ganger leser jeg veldig gamle bøker fordi de kan lære oss mye om hvordan folk engang tenkte. Jeg leste en bok av Nevil Shute som minner meg om det du skriver om denne. Jeg tror den het En by som Alice.
Ha en riktig fin søndag!
AstridTerese, visst är det intressant att läsa äldre böcker, tack för tips om Nevil Shute, han har skrivit en hel del, ha en bra dag.
En riktigt ruggig berättelse! Tycker språket låter märkvärdigt, som att orden inte kommer i naturlig ordning. Var hittar du alla annorlunda böcker? Tack för smakbit, ha en skön söndag, här haglar det för tillfället, sommaren känns avlägsen
Paula, här blåser det, hagel förra veckan, hittar alltid något intressant på antikvariat.
Hu , så otäck. Värre än en filmatiserad dysopti. Påminner något om "Efter stormen" som gjorde ett sådant intryck på mig, då jag som småbarnsförälder under åttiotalet första del, var livrädd för ett däromkring. Tror att Jershild var författaren.
Låter intressant. Har dock varken hört talas om boken eller författaren tidigare.
Anna-Lena, verkligheten är otäck ibland, speciellt nu, tror det finns en film med det namnet.
Freja, vissa författare försvinner i mängden.
Tack för smakbiten!
Ingen bok jag kände igen, men den verkar intressant. Tack för smakbiten.
Boklysten, var så god!
Lena, boken är nog äldre än du.
Det låter ju intressant med en bok utgiven 1953, då rädslan för ett tredje världskrig med användande av atomvapen var påtaglig.
Robert, en samtida skildring av rädslan.
Den här kände jag inte alls igen, men den lät riktigt intressant!
Marie, boken är över sextio år, kanske inte så känd nu.
Skicka en kommentar