Fingervisningar : ur De svarta böckerna 1990-1997 av Werner Aspenström är knappt 190 g och 133 sidor, men innehåller desto mer. Från 1951 och fram till sin död skrev Werner Aspenström regelbundet i sina anteckningsböcker med svarta pärmar: dagboksnotiser, iakttagelser, drömmar, reflexioner och skisser till dikter. Nitton böcker lämnade han efter sig. Och på varje sida finns det omisskännligt aspenströmska tonfallet:
"Fåglar inklämda i böcker, som bokmärken. Inklämda tankar. Hur återge dem vingarna?"
"Akronym: förkortning av initialer som uppfattas som ett namn.
Nato. Sifo. EG. Även min förkortning WA? "
Lite ny svensk poesi av Malte Persson.
11 kommentarer:
Men så fint! Aspenström tycker jag om.
Mösstanten, jag vill läsa mer av honom!
Kanske vore bra för själen att få läsa lite djupare tankar än de deckare och romantiska eller humoristiska romaner som min gamla hjärna släpper ganska så snart, efter att de är färdiglästa. Ska anteckna in för vårt biblioteks nyöppnande. Behöver kolla om hjärnan klarar av dem, innan jag köper. Tack för tänkvärda smakprov!//Anna-Lena
Anna-Lena, det upp till en vad man vill läsa, men kul att variera sin läsning. Bra med bibliotek, romaner lånar jag mest.
Den måste jag titta närmare på.
Znogge, jag vill läsa mer av Werner Aspenström.
Intressant, blir nyfiken. En tur till biblioteket någon av de närmsta dagarna, vore bra.
Liten men naggande god :-)
Wiolettan, bibliotek är riktiga skattkistor.
Ama, mycket visdom, väger inte för mycket i fickan 😀
Det gäller att variera sig, men man hamnar ofta i det man brukar läsa. Ibland är det svårt att tänka utanför boxen! :)
Veiken, egentligen ganska roligt att variera sin läsning!
Skicka en kommentar