Då, när jag var poet,
sträckte jag mig efter penna och papper
för att skriva ner raden som kom till mig
just när jag skulle somna
eller mitt i natten vaknade
med en dröms friska smak
ännu på tungan.
Så tröttnade jag på denna reflex
att söka låta allt liv bli litteratur.
Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.
Leta i den här bloggen:
09 september 2020
Då, när jag var poet av Niklas Rådström
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Mycket tankeväckande ord tycker jag.
Att leva för att leva, inte för något annat. Kloka ord.
Znogge, jag tyckte väldigt bra.
Mösstanten, passar i många situationer.
Den har gått mig förbi.
Dags att rätta till. Älskar poesi.
Oj, det lät intressant!!
Wiolettan, lätt att nya rader går förbi.
Mia, Niklas Rådström är intressant författare, skrivit mycket olika.
Skicka en kommentar