Skampärlorna av Aline Lilja Gladh

     Allvaret som tar över Williams anletsdrag ibland, när han tror att jag inte ser, svallrar om att det bor något mörkt bland hans minnen. Mörker som han inte vill plocka fram när någon är med. Det är skört och infekterat. Undanträngt men inte glömt.
    Han kysser min mage igen och jag fnittrar.
    "Men snälla rara, nu får ni väl ändå behärska er", säger hans mamma Beatrice, som sitter och läser en bok i en brassestol några meter bort. (sid 234)

Skampärlorna (2021) av Aline Lilja Gladh är den tredje fristående delen av Örbyhusserien. Örbyhus syfabrik står i brand. William Silvergran ser handfallet på när fabriken hans far grundat går upp i lågor. När polisens tekniker går in möts de av en obehaglig överraskning. I det som en gång varit fabriksägarens kontor hittas gamla mänskliga kvarlevor, gömda i ett lönnfack. Familjen Silvergran sluter sig och är inte till någon större hjälp i utredningen. Och när den lokala polisen tycks mer upptagen av redlösa semesterfirare i den rådande värmeböljan än av upptäckten på syfabriken, kan kommissariens syster, Lo Karlberg, inte låta bli att på egen hand börja snoka i det mystiska fallet. 

Två parallella berättelser växer samtidigt fram. En ung kvinna i det förflutna söker efter något mer spännande än sitt inrutade liv på landet. Och i vår tid kämpar en annan ung kvinna för att ta sig ur ondskans grepp... För min del skulle det ha räckt med lösande av mordbranden i släktfabriken, men i parallellt blandas det med kvinnomisshandel, utnyttjande av barn... lite för mycket och för tufft för min smak. Inte riktigt min genre. En välskriven deckare, viss våld i boken beskriver dåliga förhållanden som kvinnor och barn råkar ut för i verkligheten... kan vara tung läsning. Förlag: Modernista.

 

    Linus gav Lo en frågande blick. Hon hade aldrig sett William arg, men det lät heller inte otroligt med tanke på de onda vibbar hon fått i närheten av honom.
    "Han var fruktansvärt våldsam som liten... Vi har aldrig fått prata om det. Vi skulle bevara fasaden utåt. Vara en fin familj." Några tårar slet sig. "Och nu är Masha försvunnen, så jag tänkte..." (sid 278)