Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

29 november 2021

Homo Sapienne av Niviaq Korneliussen - grönländskt

28 juni
Grönland är inte mitt hem. Jag tycker synd om grönländarna. Det är pinsamt att vara grönländare. Men jag är grönländare. Jag kan inte skratta med danskarna. Jag tycker inte att de är roliga. Jag kan inte samtala med danskarna. Jag tycker det är ointressant. Jag kan inte uppföra mig som danskarna. Jag kan inte härma dem. Jag kan inte ha samma värderingar som danskarna. Jag respekterar dem inte. Jag kan inte se ut som danskarna. Jag kan inte bli ljus. Jag kan inte vara dansk med danskarna. Jag är inte dansk. Jag kan inte bo i Danmark. Danmark är inte mitt land.
Var är hemma?
Om hemma inte är Grönland; om hemma inte är här, var är då mitt hem?
(sid 52)

Homo Sapienne (2018) av Niviaq Korneliussen, som är en grönländsk författare, som skriver på grönländska och danska, hon vann Nordiska rådets litteraturpris 2021 för romanen Naasuliardarpi (Blomsterdalen), som handlar om kärlek, om vänskap och om att vara en del av ett postkolonialt samhälle. Det starkt berörande verket ger inblick i grönlänningarnas liv i dag, och i de trauman som ständigt sätter djupa spår i vardagslivet. Se: HÄR.

Homo Sapienne är hennes debut som berättar om Vredens Ö, den forna danska kolonin Grönland med sina kluvna identiteter. I huvudstaden Nuuk, ett samhälle som sjuder av skvaller och skadeglädje lever fem unga individer som alla på olika sätt söker efter ett liv vid sidan av normen. 

I intima porträtt kastas vi in i en pulserande berättelse om skam, rastlöshet och längtan att höra till – om klaustrofobisk närhet och känslomässig distans. Hur är det att växa upp på en plats där tradition och modernitet fortfarande skaver skoningslöst mot varandra? I huvudstaden Nuuk lever Fia vars liv får en omtumlande vändning när hon sent en kväll träffar Sofia. Samtidigt flyr Fias bror Inuk till Danmark efter att ha blivit hotad hemma på ön. Han har nämligen haft en affär med en grönländsk parlamentariker, som till råga på allt är gift och har barn. Det lilla samhället börjar snart sjuda av skvaller och skadeglädje.

8 kommentarer:

Mösstanten sa...

Mycket intressant. Tack för det tipset. Jagvet inte om jag någonsin har läst något av en grönländsk författare.

Hanneles bokparadis sa...

Mösstanten, spännande, finns inte så mycket översatt, än, kanske på engelska... eller danska.

znogge sa...

Tack för tipset. Den låter verkligen mycket intressant. Jag har inte läst något av en grönländsk författare heller.

Trevlig måndag!

Hanneles bokparadis sa...

Znogge, kanske blir det flera översättningar efter Nordiska Rådets litteraturpris.

Ama de casa sa...

Danska är ett svårt språk, men grönländska slår det med hästlängder när det kommer till svårighetsgrad. Det märkte vi när vi var där 2019:

https://amacasa.files.wordpress.com/2019/08/8-26.jpg

:-D

Hanneles bokparadis sa...

Ama, ni har verkligen rest runt överallt! 🙃

Klimakteriehäxan sa...

Har nog aldrig läst något av en författare från Grönland.

Hanneles bokparadis sa...

Klimakteriehäxan, inte många grönländska böcker ute på marknaden