Jean-Marie Gustave Le Clézio föddes i Nice 1940 och har sedan debuten
1963 skrivit ett femtiotal böcker: romaner essäer, noveller. Le Clézio
tilldelades 2008 års Nobelpris i litteratur med motiveringen "uppbrottets, det poetiska äventyrets och den sinnliga extasens
författare, utforskare av en mänsklighet utanför och nedanför den
härskande civilisationen".
Hungerns visa (Ritournelle de la faim 2008) av Jean-Marie Gustave Le Clézio berättar i fiktiv form om
moderns erfarenheter under andra världskriget. Hungern i olika
bemärkelser utgör mittpunkten i romanen. Med träffsäker hand skildrar Le
Clézio en värld i upplösning under krigsåren. Samtidigt tecknar han
inlevelsefullt ett varmt, oförglömligt kvinnoporträtt.
Faster Milou höll alltid med dem som kritiserade England, ja, hon hade grundat en klubb i Paris med uppgift att stödja det parti som verkade för att Mauritius skulle återgå till Frankrike. "Det måste medges, käre vän, att Churchills politik inte är klar och Chamberlains ännu mindre. Och glöm inte att det är från London som bolsjevismen kommer."
Talon: "Det är alltid samma historia, vi ska vara Englands lydiga verktyg." Men först böjde han sig över Ethel och sade: "Lyssna inte på vad de säger. England är ett stort land och för alltid Frankrikes bundsförvant, engelsmännen kommer aldrig att acceptera den brottsliga regimen i Tyskland." Han talade till henne som till den enda förnuftiga människan i hela församlingen och hon kände för första gången att hon inte längre var ett barn. (sid 51)
8 kommentarer:
Tack för tipset! Jag läste Öken förra året och jag vill nog läsa mer av Le Clézio. Grate ger ut mycket intressant.
Mösstanten, samma här, Le Clézio är intressant författare.
Tack för tipset!
Znogge, Le Clézio har skrivit många böcker, kam bli fler jag läser.
Har bara läst en av honom. Än.
Klimakteriehäxan, jag kommer nog att plocka fram något mer, vet dock inte vilken.
Framkommer lite i texten vad Jänkarna tyckte när dom skulle hjälpa Storbritannien på fötter igen efter kriget.
Dom ansåg att landet var bolsjevistiskt inåt och imperialistiskt utåt, kanske en av anledningarna till att man började avskaffa kolonierna.
KajsaLisa, fanns många åsikter och motståndare, jag tycker svårt att förstå alla olika synpunker, olika beroende av betraktaren.
Skicka en kommentar