Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

31 juli 2022

Faserland av Christian Kracht

Faserland (1995) av Christian Kracht är hans debut, handlar om en man i sena 20-årsåldern som gör en resa genom det återförenade Tyskland från nord till syd, från stad till stad, från hotell till hotell, går på barer, hamnar på fester, nästan ständigt berusad och omgiven av människor han inte känner. Olika märkesvaror och märkeskläder markerar lyxen, fina bilar, fina krogar, champagne. Med start på Sylt och med anhalter i Hamburg, Frankfurt, Heidelberg, München, Meersburg och slutligen Zürich i Schweiz. Vid varje anhalt deltar han i festande och lever ett utsvävande liv med droger och sex, iakttagande och deltagande i sin egen generations dekadens och infantilisering. Historien är aldrig långt borta i das Vaterland, the fatherland - Faserland.

   "Jag tittar ut genom fönstret och brer smör från den lilla plastförpackningen på ett bröd, och det där nordtyska slättlandet drar förbi med får och allt, och jag kommer att tänka på hur jag förr alltid brukade luta mig ut genom tågfönstret, med huvudet i fartvinden tills tårarna började rinna
   Idag kan man förstås inte öppna fönstren längre, där i snabbtågen, vars inredning är helt fruktansvärd och alltid påminner mig om något slags shoppinggalleria, inget är vackert längre och absolut ingenting är som förr.
" (sid 25)  Flera smakbitar: HÄR.

17 kommentarer:

Robert W sa...

Visst var tågen med de gamla kupéerna roligare än dagens vagnar.

Mrs Calloway sa...

jag var väldigt förtjust i hans Eurotrash. tack för smakebiten!

Cinnamon sa...

Tack för smakbiten! Hade inte hört talas om boken.

Hanneles bokparadis sa...

Robert W, visst var de gamla tågen mer romantiska.

Mrs Calloway, flera av hans böcker blivit översatta.

Cinnamon, Krachts debut kanske inte lika uppmärksammad.

Monika sa...

Kände inte till den boken. Är huvudpersonen knappt 30 år och talar om att det var bättre förr? Innan han var född? Det känns ju i och för sig ganska vanligt, att man romantiserar en tid då man inte var med 🙂

Hanneles bokparadis sa...

Monika, Krachts debut är från 1995, många tillbakablickar i barndomen, gamla minnen... själv är han född 1966

Znogge sa...

Tack för smakbiten!
När det gäller tåg hade de äldre en annan charm men var väl inte lika bekväma.

Klimakteriehäxan sa...

Det där gjorde mig inte lässugen ... orättvist?

Paula Merio sa...

Nja, den här typen av läsning lockar inte mig. Men jag vet att östtyskarna blev chockade och förvirrade över överflödet i väst. Tack för smakbit

Hanneles bokparadis sa...

Znogge, det var helt andra tider, tycker tågen ok nu.

Klimakteriehäxan, denna är författarens debut, Krachts senaste Eurotrash har fått mycket uppmärksamhet.

Paula, Christian Kracht är schweizisk författare

Bokdamen sa...

Kände inte till boken, tack för smakbiten.

Sara Pepparkaka sa...

Det var en bok jag absolut inte hade hört talas om förut. Det är det som är så bra med smakbitarna, nästan alltid får man höra talas om nya böcker!

Hanneles bokparadis sa...

Bokdamen, författaren var med i Babel i våras

Sara, eller hur, man får många nya och gamla tips.

Bokdivisionen sa...

Det låter inte som en intressant bok för mig med märkeskläder och festande men jag antar att det gömmer sig något djupare där bakom!

Hanneles bokparadis sa...

Bokdivisionen, en tidsresa till nittiotalet, en berättelse om livet för trettio år sedan - för vissa människor som inte direkt hade så mycket världsligt att bekymra sig om, men kanske inte var lyckliga för det.

Åsa sa...

Tack för smakbiten. Kände inte till den boken.

Hanneles bokparadis sa...

Åsa, Krachts debut är inte så känd, fast han nämner den i Eurotrash