Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

19 juli 2022

Sarahs lag av Marie H Lundh

Sarahs lag
(2022) av Marie H Lundh är en både rolig och mörk roman, om att bryta invanda mönster och ta itu med rädslor. Om att hitta hem. Sarah går domarutbildningen i Svea hovrätt och framtiden är utstakad. Tror hon i alla fall, tills det visar sig att högsta chefen har lånat ut henne. De kommande åren ska inte alls tillbringas i Stockholm som planerat, utan i Norrland på en tingsrätt i en stad Sarah aldrig har hört talas om. Några veckor senare kliver hon av propellerplanet. I två år ska hon vara domare vid tingsrätten i fjällkommunen Nordmyr men inte bara det, hon ska även bo och leva här, vilket är en helt annan sak. Samtidigt är hon glad att slippa vistas i samma stad som mannen som påminner henne om varför hon vill arbeta i domstolsvärlden.

Det första året i Nordmyr är omtumlande. Vem är den hotfulle killen i cargobyxor som dyker upp på hennes första rättegång? Hur kommer det sig att bästa väninnan Laura är avståndstagande? Och varför måste mormor (av alla människor) vara en mästare på längdskidor?

"Utanför huset står klungor av människor längs vägen i bylsiga vinterjackor och med färgglada partyhattar, de skrattar och skjuter raketer fast snön nu börjar falla ymnigt och grumlar sikten.
   Jag hälsar allt eftersom jag passerar för det är så man gör här, alla hälsar alla. Med det blir ensamheten än mer uppenbar. Jag är van att känna mig utanför med det har för min del inte blivit lättare att hantera och nu bränner halsen medan jag sväljer för att bli av med smärtan.
   Alla verkar ha någon utom jag. Det svider till i bröstet. Vilken annan trettioåring är lika patetisk?
" (sid 92)

Marie H Lundh är 44 år och jobbade i många år som journalist innan hon bytte bana. I dag arbetar hon i Hovrätten för Övre Norrland med personalfrågor och den administrativa sidan av domarutbildningen. Denna är hennes debut. Boken ges ut som sommarföljetong i Göteborgs-Posten.

4 kommentarer:

Mösstanten sa...

Tack för tips! Den verkar lite ovanlig. Kunde kanske vara något att läsa.

Hanneles bokparadis sa...

Mösstanten, lite annorlunda tema, bra skrivet.

Znogge sa...

Tack för tipset! Låter intressant!

Hanneles bokparadis sa...

Znogge, en läsvärd bok, lånade på biblioteket, kan läsas som följetong i Göteborgs-Posten 🙂