Genom eld ville jag vandra,
vada genom ishavsströmmar,
över berg klängande stiga
till dig som fyller mina dagars drömmar.
Längtan är som värk, som rasande hunger,
som storm i mitt hjärtas gömdaste celler,
som en jämmer, ett jubel, en jagande ångest,
- och en trevande, skygg ömhet, som ler.
Kärleksdikt av Ingeborg Björklund från 1932 hör till den svenska poesins orättvist bortglömda verk. Här i ny utgåva på N/L:s poesibibliotek, med förord av översättaren och litteraturkritikern John Swedenmark. Här i ny utgåva på N/L:s poesibibliotek, med förord av översättaren och litteraturkritikern John Swedenmark.
Framför allt är Ingeborg Björklund ihågkommen som erotisk diktare, och det enda urval som gjorts av hennes dikter (1945) har titeln Erotikon. Men det handlar då inte om sex. Eller bara högst antydningsvis. Ordet 'erotik' syftar snarare på en dåtida diskurs kring kärlekens villkor i det moderna borgerliga samhället. Dikterna tar upp starka, nyckfulla känslor som motiverar stora ord och jämförelser - till exempel paralleller med antika och medeltida myter; men dikterna kan också beskrivas som inifrånskildringar av förälskelser på orimliga villkor, till exempel att vara älskarinna åt en gift karl (ur John Swedenmarks förord)
6 kommentarer:
Intressant. Vet absolut ingenting om Ingeborg Nyberg.
God jul och gott nytt år!
Mösstanten, Ingeborg Björklund är ny bekantskap för mig också, läste om henne i Göteborgs-Posten
Jag älskar poesi och har en hel del böcker med dikter också.
Men denna dam, var för mig helt obekant. Intressant.
Ha en finfin dag.
Wiolettan, avkopplande att läsa dikter, många poeter försvinner.
Tack för dikten, jag har ju bestämt mig för att prova att läsa dikter mer aktivt och nu läste jag denna (som jag annars hade hoppat över). Den är fin tycker jag och beskriver verkligen längtans och kärlekens känslor bra.
Anna I Portugal, ju mer man läser desto mer vill man läsa 🙂
Skicka en kommentar