"Och en dag försökte vi skoja med henne. Vi gav henne ett plommon med kärna i. Vad kommer hon att ta sig till med det? undrade vi. Kan ni tro det, för att inte såra oss tog hon plommodet i munnen, och så, när ho trodde att vi inte såg, släppte hon ner kärnan i sin vattenskål och kom tillbaka med viftande svans. Det var som om hon sa: 'Där lurade jag er allt!'" (sid 16)

Novellresan 2024 hos Ugglan.
April: Djurriket.
4 kommentarer:
Det låter som en sympatisk novell helt i min smak!
Znogge, gissade det, Virginia Woolf tyckte mycket om hundar 🙂
Jag gillade den här!
Ugglan, Woolf är duktig på att få fram nyanser.
Skicka en kommentar