Mejl (2024) av Ludvig Köhler, Michael Larsson
Brevromanens tid är inte över.
Olika vänskaper kräver olika tekniska lösningar. I januari 2022 börjar två män i två städer att skriva till varandra. Brevväxlingen blir snabbt avgörande för dem, ett forum där vardagsliv möter litteraturliv, där böcker och vandringar, krogbesök och radioprogram skärskådas. Partners och pappor, Kalle Lind och Lars Norén, Harvest och Bullen. Men texten börjar också snart att handla om sig själv, om att skriva, om brevet som form, och det som till en början var en biprodukt blir till själva verket i sig. En synkronicitet växer fram. Med stark nukänsla tecknar Ludvig Köhler & Michael Larsson i Mejl ett totalt oironiskt dokument över tiden vi nyss levde i.
"Jag tänker att jag fortfarande måste läsa hans bok, men har inte haft tid. Tiden går så fort. Är glad att vardagens lunk är tillbaka med full kraft och att man bara kan tuffa på. Märker att jag mår bättre av att ha fasta rutiner och tider och inte dricker lika mycket som på sommaren. I det är man hopplöst svensk, liksom lite för dålig på att leva fritt, istället är man bunden till de enklare rutinerna, som ur ett större perspektiv kanske inte är så väsensskilda från de ortodoxa judarnas inrutade aktiviteter, som ser likadana ut, år efter år. I ett annat liv, i ett annat tidevarv hade man kanske varit en ortodox jude som stod och mässade och sedan skyndade sig hem för att hinna använda spisen innan solen gick ner. Eller för den delen en lantbrukare utanför Sala som oroar sig för att pengarna inte ska räcka för att köpa mer hö till boskapen."
7 kommentarer:
Det där kan kanske vara intressant. Tack för tipset!
Kommer mig att tänka på alla brevvänner jag hade. Så roligt det var. Men det var väl inte så djupa saker som avhandlades. Mest vardag. Vilket inte är att förakta. Bloggen är ju lite åt samma håll. Men mer " enkelriktad". Ha en god måndag!
Mösstanten, riktigt trevlig läsning.
Anna-Lena, precis, några brevvänner hade jag kvar till vuxen ålder. En aktiv blogg kan vara tvåsidigt, man lär känna varandra,.
Jag kom också att tänka på brevvänner som man hade. Jag tyckte det var så spännande att skriva och få brev. Numera är det en annan typ av kommunikation som gäller. Bloggen fungerar onekligen lite så också.
Ha en fin måndag!
Znogge, det var verkligen roligt när man fick brev, och så skrev man dagbok också, mycket skrivande,
Jag är ju uppvuxen med brev. Jag hade brevvänner och ganska länge en Birthe i Danmark. Mina föräldrar skrev en hel del brev till sina nära och kära. Att ringa var ju dyrt.
Nu mailar jag mest, det går snabbt och lätt. Antingen e-post eller messenger. Och så bloggen förstås.
Geddfish ♥ jag hade ganska många brevvänner, mest i Finland. Minns att det var dyrt att ringa, billigare vissa tider, jag är ingen telefonpratare.
Toppen med mejl, lätt att ha kontakt med sms.
Skicka en kommentar