Fars rygg av Niels Fredrik Dahl
Fick boken från biblioteket efter långt köande. Vi råkade vara i Oslo när jag läste att Dahl fått Nordiska rådets litteraturpris 2024, besökte Oslos bibliotek och norsk bokaffär 🇮🇸
Berättaren i romanen är en version av författaren själv. Hans far har länge varit död, ändå finns pappan kvar, som närvaro och minne. Nu söker han sin far, vill förstå honom. Så börjar romanen om en norsk pojke som växer upp i Egypten, långt ifrån fjäll och fjordar. Det är 1920-tal och pojkens pappa, Domaren, innehar ett högt ämbete i Alexandria. Härifrån skickas han till skolor och internat i Europa där han ska danas, hundratals mil från sina föräldrar, utan möjlighet till kontakt. En stillsam fin lite sorglig berättelse.
"Han smyger längs en av de täta häckarna som skiljer trädgårdarna från vägen, den mörkgröna fukten i bladen, han blir osynlig. Så måste han korsa vägen, en smal grusväg in till höger mellan husen, han är rädd för att bli sedd när det mörkgrå skymningsljuset från grusvägen faller på honom. Han vill inte bli sedd, han vill bli sedd, han vill inte bli sedd, så i skydd av en häck igen, och ännu en häck och ännu en. Han går tillsammans med sommaren in i de mörka veckorna." (sid 71)

Niels Fredrik Dahl var i Göteborg och berättade om sin bok Fars rygg, fullsatt bibliotek, frun Linn Ullmann med i publiken.
12 kommentarer:
har precis läst ut Dahls fina roman. har tidigare läst Min mor om natten. ingen rolig uppväxt. måste ha satt djupa spår. modern tycks ha satt maken före barnet. skumt
Mrs Calloway, dessutom träffade maken en ny kvinna, så det var inte speciellt trevligt för modern heller, skumt
Den står på min lista att läsa så tack för påminnelsen!
Den är jag nyfiken på. Det skulle vara kul att läsa den på norska.
Znogge, en fin bok om en annan tid.
Ylva, inte så svårt men jag fuskade lite… 🙂
Känner igen det där. Skulle vilja förstå och lära känna min var. Jag gjorde aldrig det, trots att vi levde under samma tak i 20 år.
Anna-Lena, de äldre var inte lätta att lära känna.
Det var länge sen jag var på en biblioteksföreläsning, sist var det Pierre Shori som hade gett ut sina memoarer,
kajsalisasblogg.wordpress.com
KajsaLisa, väldigt trevligt, många författare kommer till Göteborg.
En mycket bra och gripande berättelse.
Mösstanten, gripande och stark, vackert berättat.
Skicka en kommentar