Charles Dickens av J.B. Priestley

Charles Dickens : en bildbiografi (1962) av Priestley J.B.
Intressant läsning med fint bildmateriel. Inte alltid han hade det så lätt, mycket i böckerna är självupplevt. Fader var bokhållare i hamnkontoret. När Charles var nio år gammal flyttade familjen till London. Hans far fick ekonomiska problem, och familjen blev utfattig och fadern hamnade i häkte. Charles fick hjälpa till att tjäna pengar i 12-årsåldern. Som barnarbetare i en skokrämsfabrik fick han arbeta 12 timmar om dygnet, men lönen var så liten att han knappt hade råd att äta sig mätt. Hans skolgång blev det inte mycket av, men som tonåring lärde han sig att stenografera, det fick han nytta av senare.

År 1836 gifte sig Dickens med Catherine Hogarth och de fick tio barn. Dickens separerade från sin fru 1858 och skilsmässa var nästan otänkbart, särskilt för någon så berömd som han. Han fortsatte därför att bekosta ett hus åt henne under de följande 20 åren fram till hennes död. Men han levde inte utan damsällskap, ganska hemligt. Han dog i sitt hem efter ett slaganfall 58 år gammal och lämnade sin sista roman Mysteriet Edwin Drood ofullbordad.

januarikultur - kulturfråga

En lugn månad, mest trädgårdskultur för min del, besök av arborister. Lärt mig tillverka Himmeli, inte halm utan grässtrå. Halmslöjd är en djupt rotad tradition i våra nordiska länder. Träffats med vår Finska Bokcirkel.

Besökt Stadsbibliotekets fantastiska Barnavdelning med mina yngsta.

Lyssnat när Mikael van Reis berättade Lars Noréns litterära verk, de har träffats ett par decennier och pratat, han läste ur sin nya bok Anti / minnen.

Vilka var dina kulturella höjdpunkter i januari? undrar: enligt O i veckans Kulturfråga.

Dolly av Alice Munro

Dolly av Alice Munro berättar om 83-åriga Franklin och hans 71-åriga livskamrat som lever tillsammans utan att vara gifta och de planerar att skriva avskedsbrev. De får besök av en sminkförsäljaren Dolly, hennes bil startar inte och de erbjuder henne att övernatta. Franklins livskamrat gillar inte detta, att han hjälper Dolly.

"Den hösten talade vi en del om döden. Vår död. Eftersom Franklin var åttiotre och jag själv sjuttioett vid den tiden, hade vi naturligtvis planerat hur vi skulle ha det. Ingen av oss ville ha någon begravning, bara omedelbar jordfästning i en grav som redan var inköpt. Vi hade bestämt att inte välja kremering, som var populärt bland våra vänner. det var själva döendet som lämnades åt slumpen." (sid 3) 

Novellresan 2024 hos Ugglan.
Februari: Kanada.