Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

17 maj 2018

Nej och åter nej av Nina Lykke

Ingen dans på rosor att vara lärare, alla utvärderingarna.
 "På grund av detta var lärarna rädda för att inte hälsa tillräckligt översvällande i korridorerna, inte vara tillräckligt positiva, påhittiga, uppmuntrande eller empatiska, att inte se varje enskild elev tillräckligt väl, att inte ha dörren öppen dygnet runt, mobil och mejlkontakt för alla deprimerande, ätstörda, självskadande, suicidala och dyslektiska, eftersom någon av dem så småningom skulle kunna lägga skulden på egna och andras gärningar på en stängd dörr, en avvisande hållning eller ett uteblivet svar på ett sms. Stötte de på motgångar kopplade de in sina mammor och pappor, och Ingrid fick meterlånga mejl fulla av invecklade meningar skrivna av välutbildade föräldrar som drog på hela artilleriet." (sid 33)
Nej och åter nej av Nina Lykke är en rolig bok? Kanske, en viss igenkänningsfaktor. Ingrid och Jan har firat silverbröllop, sönerna är vuxna men uppför sig som hotellgäster, lite mer krav på dem skulle inte skada. Varför fortsätter Ingrid passa upp dem? Ingrid har haft en tuff uppväxt, båda föräldrar döda tidigt, hon bär på dåligt samvete. Hon hade också ett platoniskt förhållande med bästa väninnans man. Ingrid är trött på det mesta; på plikttroget sex med maken, på sitt lärarjobb, allt. Maken är mitt i karriären, egoistisk, har ett förhållande med femton år yngre kollegan Hanna. Varför aldrig tvärtom? Vill läsa en bok där kvinnor femtio plus är attraktiva. Nej, inte så mycket skratt, men igenkänning.

"Hon hade stått framför sin egen alfabetiserade bokhylla och bläddrat i gamla favoritböcker och upptäckt att hon inte heller i dem orkade läsa mer än halva första sidan. Knske höll hon på att bli dement. Eller också kände hon något som alla kände utan att prata om det, och att det däerför snart var slut med litteraturen som fenomen och ämne och del av bildning och skolgång, och därmed slut på Ingrids yrke och plats i världen." (sid 49)

6 kommentarer:

znogge sa...

Flera har tipsat om den men vårt bibliotek har inte köpt in den. Inte än i alla fall... Tvärtom vore onekligen uppiggande!

Hanneles bokparadis sa...

Znogge, du skulle nog tycka om denna!

Mösstanten sa...

Tack för tips igen! Verkar som en bok jag skulle kunna läsa i sommar.

Hanneles bokparadis sa...

Mösstanten, en bok som väcker tankar, skulle passa bra som bokcirkelbok.

Annette sa...

Jag håller med dig, särskilt rolig var den inte, men många kan nog känna igen sig själva och andra i den. Jag tyckte om den, men håller med dig även om att det väl någon gång kunde vara tvärtom. Men det här kanske är vanligare, eller om författarna tror det.

Hanneles bokparadis sa...

Annette, svårt med humor, i min familj är kvinnan äldre ❤️