Frankrike - kulturell VM-spaning

så mycket bra franskt det finns, Frihet - den blå filmen, se i svtPlay: HÄR.

Skådespelerskan och djurvännen Brigitte Bardot kan man läsa om i Brigitte Bardot och Lolitasyndromet : essäer av Simone de Beauvoir, boken innehåller nio essäer från 1950-talet (min recension finns: här).

Victor Hugo (1802-1885) var son till en av Napoleons generaler, fast hans mor uppfostrade honom ensam. Hugo är kanske mest känd för Ringaren i Notre Dame, min favorit är Samhällets olycksbarn. Gustave Flaubert (1821-1880) var kompis med Victor Hugo.

Nu har jag upptäckt många bra franska böcker och bra franska filmer, så jag slängde mig över Filmälskarens guide till Paris av Eva Lindfors, Marie Öhgren - för jag är väldigt filmintresserad. Jacques Tati är en av favoriterna, han cyklade runt, men det finns så många bra nya. Hela 200 platser från 158 filmer, man bara längtar!

Nere för räkning i Paris och London av George Orwell är självbiografiskt från hans vistelse i Paris fattigkvarter som diskare runt 1930. Tiggeri var förbjudet och kunde leda till fängelse. Ju mindre pengar man har, dess mindre oroar man sig, skriver Orwell.

En sommar med Montaigne, han läser som jag: "Där bläddrar jag än den ena än den andra boken, utan ordning, plan eller sammanhang; ibland drömmer jag, ibland antecknar jag de här infallen eller dikterar dem, gående fram och tillbaka. Biblioteket ligger två trappor upp i ett torn."

Frankrike fick möta Argentina redan i åttondelen, vilket gjorde enligt O väldigt nervös. Eftersom det är Frankrikes nationaldag så passar inlägget nu.