Självbiografierna av Thomas Bernhard

"När vi numera klockan sex störtade upp ur sängarna och ut till tvättrummet och sedan vidare till läxläsningsrummet, var det inte för att lyssna på dagens första nyhetssändning från Führerns högkvarter utan för att i kapellet undfå den heliga nattvarden, varje dag gick eleverna till nattvarden, över trehundra gånger om året således, och jag skulle väl tro att vi alla tyckte att det kunde räcka för resten av livet. Faktiskt var de yttre spåren av nationalsocialism i Salzburg utplånade, som hade denna fasansfulla tid aldrig existerat. Efter åren av förtryck trädde katolska kyrkan fram igen, och all makt låg hos amerikanerna. Nöden var vid den här tiden ännu värre än tidigare, folk hade ingenting att äta och vad kläder beträffade hade de bara det allra nödvändigaste" (sid 66)

Självbiografierna : Orsaken, Källaren, Andhämtningen, Kylan, Ett barn av Thomas Bernhard är fem delar om hans liv, barndom och uppväxt. Första delen Orsaken berättar om tiden i det totalitära Österrike, Bernhard i den stränga internatskolan i Salzburg, de allierades bombattacker över staden, dagarna i skyddstunnel, där luften tog slut, barnen svimmade och dog. Hans fiollektioner, som morfar betalade, straff och örfilar på skolan av sadistisk lärare, tankar om självmord. Krigets meningslöshet.

"Brott begicks i aldrig tidigare skådad omfattning, under tiden omedelbart efter krigsslutet rådde ännu mycket större rädsla än tidigare, för att komma över något ätbart hade vilken människa som helst kunnat slå ihjäl precis vem som helst. Folk blev ihjälslagna på grund av en bit bröd eller därför att de fortfarande hade en ryggsäck i sin ägo. De som kunde räddade sig, och de flesta kunde rädda sig genom att helt enkelt avstå från praktiskt taget allting."(sid 67)

Flera smakbitar: HÄR.