"
Han vaknade och upptäckte till sin fasa att klockan var elva. Med avsmak betraktade han sina skrynkliga kläder, tog en dusch i det trånga, sjabbiga badrummet och hade inget annat val än att sätta på sig gårdagens ofräscha kalsonger. Han rotade i skåpen i pentryt efter kaffe. Hittade lite i en glasburk. Det var gammalt och smakade som barkavkok. Telefonen teg."
(sid 257)
Ur novellsamlingen
Spel på många små trummor av Olga Tokarczuk har jag läst novellen
Professor Andrews i Warszawa, som blivit inbjuden att föreläsa. Allt började helt vanligt från Heathrow. Med sig hade han en bag full med böcker och en resväska proppad med varma kläder, det var ju december. På flygplatsen möttes han av Beatrice, som körde honom till den lilla övernattningslägenheten. Nästa dag på söndag skulle han ha möte med studenterna på universitetet, fast lite oroligt på stan, soldater. På onsdag avfärd Krakóws universitet.
Plötslig kommer han på att han inte fått med sig bagen med böcker och underkläder. De kör tillbaka till flygplatsen, förgäves. Trevlig middag hos hennes pojkvän innan han lämnas till den lilla lägenheten. Han duschar men har inga rena kalsingar. På morgonen fungerar inte hans telefon. På stan förstår ingen engelska. Det blir några mardrömsdagar i en stad där han inte hittar, söndag och inga affärer öppna, soldater på gatan.
11 kommentarer:
Alltid lika spännande att läsa om dina noveller.
Mösstanten, helt absurd liten novell!
Du har verkligen många udda böcker i dina samlingar! Har aldrig hört talas om denna.
Joelinda, denna hittade jag på biblioteket ❤️
Det kan man kalla att ha ödet emot sig... Jag undrar hur det gick!
Znogge, riktigt knasig och bra novell!
Jag undrar också som andra var du hittar alla märkliga annorlunda böcker! Du vill gärna läsa böcker om England, universitetsmiljö, det som för mig är totalt främmande. Jag landar inte alls i den miljön, exotisk visst, men inget jag känner dragning till. Därmed inte sagt att denna novell inte är läsvärd, tvärtom!
Paula, en ny spännande författare.
Paula, jag är stolt över min klassresa; lärde mig svenska som 18-åring, tog studenten som 25-åring (den första i min mors släkt! Mina föräldrar fick gå i skolan bara 5 år; brist på pengar och krig i Finland).
Jag tog min första fil.kand. som 40-åring, fortsatt att studera efter det - lyxigt i Sverige när universitetet gratis, böcker lånade jag på Universitetsbiblioteket, satt i referensbiblioteket och läste, om böckerna upptagna)
Bra jobbat, det ska du vara stolt över, självklart. För mig var det inget alternativ, ut o jobba som 17-åring men märkligt nog så fixade jag både att bli bankkamrer och medlem i bankens ledningsgrupp trots att jag inte ens tagit studenten! Det skulle aldrig fungera idag...men på sjuttitalet var allt ännu möjligt.
Paula, jag jobbade natt när jag studerade som vuxen... hade fyra små barn.
Skicka en kommentar