"Det roar honom att fadern inte lade märke till den grå skåpbilen som krypkörde efter honom, snokande, oinbjuden. Hans raseri var en gåva, det förblindade honom.
Bensamlaren bygger upp en bild av den här familjen. Han vill blotta dess svagheter, dess sårbarheter. Hitta den spricka som han kan smita in genom för att hämta sin belöning.
Nu är han säker på att det är han. Han har sett sanningen, nerskriven svart på vitt." (sid 138)
Skallra (Rattle) av Fiona Cummins är är hennes debutbok och första delen i serien Samlaren. Inte vilken samlare som helst. Tre små barn försvinner, två av dem har blivit kidnappade utanför skolan i London, polisen startar jakten omedelbart. Ingen ser någon koppling eller lägger märke till den gamla gråhårige mannen. Händelserna är lagda i London, en kan säkert följa gatorna i kartan.
"Han nynnar för sina skalbaggar och kallar hem dem. I en obruten vågrörelse svärmar de uppför hans armar, runt halsen och nedför ryggen på jackan. Han njuter av att känna tusentals insekter krypa över huden; han föredrar den känslan framför beröringen av människohänder. Efter´en kort stund lockar han dem tillbaka till behållaren, och alla följs åt." (sid 185)
Tiden börjar bli knapp, föräldrarna sörjer. Man känner med föräldrarna och håller andan och hoppas att barnen kommer från psykopaten. På något sätt. Polisen hittar inte den grå mannen, som har full koll på föräldrarna. Väldigt bra relationsroman - om man hoppar över delarna hur man flår en kanin. Medicinsk kunniga beskrivningar om kroppen. En tänker att självupptagna föräldrar som borde haft tid att se till sina barn. Välskriven, spännande, läsvärd, kanske inte min favoritgenre men riktig bladvändare, mycket bra debut. Boken kommer nog bli film. Modernista.
"Mannen har med intresse läst tidningsrubrikerna, sett hur familjerna bröt samman inför allas ögon och polisen blev alltmer upphetsad. Hysterin över tre försvunna barn hade förhöjt hans njutning.
Men detta är kulmen, det ögonblick som han har väntat på under större delen av sitt liv." (sid 390)
9 kommentarer:
Verkar otäckt krypande. Kusligt. Kanske för kusligt?
Mösstanten, jag klarade av att läsa denna, spännande, välskrivet.
Åh fy, låter ruggig. Låter mycket läsvärd.
Låter som alltför läskig för mig...
Ha en fin start på den nya månaden!
Freja, bra bok för dem som gillar spänning.
Ama, tack, en av mina favoritmånader.
Ojoj, jag gillar visserligen spännande böcker men denna verkar vara för mycket för mig.
Ha det bra.
Wiolettan, en fin relationsroman och spänning samtidigt.
Den låter intressant så den noteras direkt. Tack för tipset!
Znogge, jag tror du skulle gilla denna.
Skicka en kommentar