Åren av Annie Ernaux

"Efter kriget, vid de ändlösa sittningarna vid bordet under helgdagarna, mitt bland skratten och och utropen, vi hinner dö tids nog! var det andra människors minne som placerade oss i världen." (sid 30)

Åren (2020) av Annie Ernaux är en berättelse om tiden mellan 1941 till 2006, från författarens uppväxt i en arbetarklassfamilj i Normandie, via katolsk privatskola, till tiden som lärare i litteratur i Paris, förortslivet, de två sönerna och slutligen skilsmässan. Men det är inte en genomsnittlig självbiografi, utan ett slags egensinnigt kollektivt minne. Ernaux uppfinner en ny stil som är subjektiv och opersonlig, privat och allmän, och en ny genre - den kollektiva självbiografin - för att på så sätt fånga tidens gång, står det i bokens omslag.

"En repertoar av vanor, en uppsättning kroppsrörelser formade av barndomar ute på fälten, ungdomsår på verkstäder, föregångna av avdra barndomar, ända tills minnet tar slut:    
    äta ljudligt och visa upp matens gradvisa metamorfos innuti den öppna munnen, torka sig om munnen med en bit bröd, torka upp såsen så omsorgsfullt från tallriken att denna skulle kunna ställas in i skåpet utan att diskas först, slå med skeden i botten på skålen, sträcka på sig i slutet av middagen." (sid 31)

Boken innehåller så mycket, ett helt liv, börjar med korta minnesfragment, Det svartvita fotot på en liten flicka, författaren själv. I bokens baksida: Ernaux behandlar teman som den katolska prydhetens kollaps, sekulariseringens framfart, p-pillret, abortfriheten och kvinnans frigörelse. Ett annat viktigt tema är hur vi lämnat skammen bakom oss och gått in i ett allt extremare konsumtionssamhälle. Ernaux oslagbart träffsäkra essä över samtiden, efterkrigstidens Europa, närmast som ett lackmuspapper över var vi befinner oss idag: i en tid av klasskillnader, populism, sönderfallande landsbygd och alienering. Åren har jämförts med Marcel Prousts stora minnesarbete På spaning efter den tid som flytt, men ur ett folkligt, kvinnligt och samtida perspektiv. En bok att läsa långsamt, läsa om, fundera, minnas själv; det man upplevt, läst, hört historier.

Flera smakbitar: HÄR.