Snabbkaffe med något surnad grädde
och ett telefonsamtal till andra sidan
som inte verkar närma sig alls.
"Åh, pappa, jag vill vara full länge"
på en ny väns poesi
mitt liv hölls osäkert i andras ordnande
händer, i deras och mina omöjligheter.
Är det här kärlek, nu när den första kärleken
till sist har dött, den där det inte fanns några omöjligheter?
1956
Lunchdikter av Frank O'Hara skriver han på sina lunchraster.
Normala människor (2019) av Sally Rooney (visas i svt) berättar om Connell och Marianne som växer upp i samma småstad. Connell är den populära fotbollskillen och Marianne den privilegierade men enstöring. De träffas, ligger, gör slut. Och så fortsätter det hela vägen till universitetet i Dublin, där rollerna plötsligt kastas om. Connell köper en diktbok av Frank O'Hara till Marianne som julklapp.
6 kommentarer:
"Normala människor" tyckte jag var bra.
Normala människor måste nog in i läslistan..
Znogge, väldigt irländskt.
Mösstanten, du kan ju se serien i svt.
Kul att du nappade på kopplingen! Har sett serien. Men hur "normala" är de där människorna egentligen???
Alltså... Den typen av dikter begriper jag mig inte alls på...
Klimakteriehäxan, jag känner igen Dublin, känner igen universitetsvärlden, och jag känner igen en hel del från min ungdom... ❤️
Ama, inget konstigt med denna...
Skicka en kommentar