Året 1968 i 16-års ålder läste jag
Brott och straff (1866) av Fjodor Dostojevskij
(1821-1881), översatt till gammelfinska, min bok är tryckt 1917, Finland blev självständigt samma år. Jag blev väldigt tagen av boken, läste intensivt, fast vuxna sa att den är för svår för mig (strax därefter fick jag byta land och lära mig ett nytt språk).
Kanon ifrågasatt : kanoniseringsprocesser och makten över vetandet innehåller tio essäer skrivna av
idéhistoriker och filosofihistoriker, flertalet verksamma vid Göteborgs
universitet. Är kanon alls nödvändig eller gör den trots allt mer nytta
än skada? Boken tar upp tänkare och traditioner som tidigare inte
beretts plats i kanon. Nu börjar fler kvinnliga författare komma med i litteraturlistor. Bakåtsträvare är långsamma med att få in nutida klassiker.
Två stora intressanta frågor:
Vilken klassiker som du läste som ung gjorde störst intryck? Vilken författare och vilket verk tycker du är ett måste i en litterär kanon? undrar Enligt O i: Veckans Kulturfråga.
9 kommentarer:
Har såvitt jag minns aldrig kommit igenom "Brott och straff" men kan tänka mig att man inte glömmer den i första taget.
Klimakteriehäxan, finns flera filmatiseringar och teater av Brott och straff.
har läst Brott och straff. inte min favoritläsning. jag tycker nog att en liten kanon vore ganska trevligt. som ett kollektivt minne. ska låna kanonboken
Mrs Calloway, bra att ha fler att välja emellan, smaken varierar ju under åren.
En litteraturkanon kunde kanske vara ett "levande" dokument som kunde omprövas vart tjugonde år.
Robert W, absolut, även nyare litteratur bör få plats.
Roligt att du tar upp Kanon ifrågasatt som jag läser just nu! Det finns ju hur mycket bra litteratur som helst och en tvingande kanon vill jag inte ha, men gärna en inspirationslista.
enligt O, intressanta tankar i boken, lätt att missa mycket bra litteratur om man inte förnyar.
Jag var också 16-17 år när jag läste Brott och straff och blev helt tagen. Den finns med hos mig också den här veckan!
Skicka en kommentar