Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

Leta i den här bloggen:

14 april 2022

en ouppsprättad Samuel Beckett

Besökte ett trevligt antikvariat i den mysiga stadsdelen i Haga, tog med mig hem en ouppsprättad lyrikbok av Samuel Beckett och idolkort på honom, fotot hänger i Kungliga biblioteket i huvudstaden. Och pjäsen Heldenplatz av Thomas Bernhard.

ja må den leva död min enda årstid
vita liljor krysantemer
friska övergivna bon
aprilblommors dy
soliga dagar gråa av frost

                    (översättning av Magnus Hedlund)

olika bindningar: HÄR.

9 kommentarer:

Mösstanten sa...

Det var väl ett fint fynd. Inte för att jag känner till Beckets dikter. Det enda jag är riktigt bekant med av hans verk är i väntan på Godot. Inte mycket.

Hanneles bokparadis sa...

Mösstanten, nu fick du litet smakprov... I väntan på Godot är intressant exempel på absurd minimalistisk teater, som växte fram efter andra världskriget.

Ama de casa sa...

Javisstja! Förr i tiden kunde man få sprätta böckerna själv, det hade jag glömt.

GLAD PÅSK!

Hanneles bokparadis sa...

Ama, på antikvariat kan man göra såna fynd 📚
Glad påsk! 🐥 🐣

femfemman sa...

Ja, jistanes...sådana böcker fanns förr. Jag som är klumpig och slarvig lyckades göra sönder rätt många sidor under sprättandet.

Christina Karlsson sa...

Alltid något visst med en ouppsprättad bok. Man känner sig liksom andaktsfull när man försiktigt öppnar boksidorna. Lyrik och Becket låter härligt.

God läsning!
och Glad påsk!
Christina

Hanneles bokparadis sa...

Anna-Lena, bra att använda en bra vass finsk kniv 🇫🇮

Christina, eller hur, en viss känsla i gamla böcker,
önskar en trevlig påsk 🐇 🐣

Znogge sa...

Åh, så härligt med en ouppsprättad bok. Förr var det vanligt och jag minns att mina föräldrar hade en speciell sprättkniv för ändamålet.

Hanneles bokparadis sa...

Znogge, jag har ett par bra vassa knivar, brevkniv är inte lika bra, det är som sjunka tillbaka i tiden när man håller i en gammal bok.