Det lysande mörkret : Jon Fosses dramatik (2022) av Leif Zern
Följande skriver Zern om ett av sina första möten med Fosses teater konst: "I Fosses pjäser verkade det opersonliga snarare hoppfullt. Jag vet att många har en annan uppfattning, men min väg in i Fosses teater har fört mig allt närmare det jag uppfattar som hjärtpunkten i denna dramatik: mystiken, den sköra balansgången mellan tomhet och mening."
Önskar att Göteborgs teatrar kommer att sätta upp någon av Fosses pjäser. Jon Fosse njöt av Nobelmiddagen bredvid kungens syster 🙂 och Fosses 11-åriga dotter var med, gillade hans korta tal.
Hans metafysiska pjäser har skapat Fossefeber runtom bland Europas stora teaternamn.
Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.
Leta i den här bloggen:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Folk som "vet" säger att Fosse är mest njutbar i dramaform.
Då får vi hoppas att någon teater tar fasta på det.
Klimakteriehäxan, jag skulle säga både och, gillar hans texter, teater har jag inte sett än.
Znogge, det blir det säkert!
Jon Fosse njuter av Nobelmiddagen bredvid kungens syster 🙂 och Fosses 11-åriga dotter är med
Roligt om det någon gång blir en litteraturförfattare som människor kan ta till sig.
Veiken, jag tycker det har varit många läsvärde författare senaste decenniet.
Skicka en kommentar