Lyssnat när Mikael van Reis berättade om Lars Noréns litterära verk, och han läste ur sin nya bok Anti / minnen. Faktiskt ganska trevlig läsning. Mikael van Reis och Lars Norén har träffats under tjugo års tid för att tala om liv, litteratur och skapande. Det blev femton vindlande samtal som bildar en levnadsmosaik av söner och döttrar, mödrar och fäder, schack och nihilism, Weil och Marat, poesi och filosofi, svensk teaterhistoria och uppväxten på hotellet i Genarp. van Reis har skrivit en doktorsavhandling Det Slutna rummet. Sex kapitel om Lars Noréns författarskap 1963-1983.
Fragment, september
Leva med
fasan, säga
det stilla ... vänta
på ljuset, som skall
slunga ansiktena, mot
murar, fasader ... i en
värme både från Brandenburg och
Arizona ... vänta och leva i en
häftig resignation, som är
fasa, inte långt från
döden ännu
6 kommentarer:
Lars Norén har jag aldrig intresserat mig för mer än att jag har sett ett par av hans pjäser, men det finns säkert en hel del att hämta där.
Mösstanten, inte jag heller, ville mest lyssna på Mikael van Reis 🙂
Lars Norén, fy tör den lede.Det finns/fanns tillräckligt mycket elände ändå, utan att behöva se det från en teaterscen Länge sedan hans pjäser var i ropet. Lever han fortfarande?
Anna-Lena, fy är nog fel ordval, har du sett hans pjäser? Norén är fortfarande stor och sevärd, dog för ett par år sedan
Lars Norén har inte intresserat mig så mycket men visst, en välkänd dramatiker måste man säga.
Znogge, en man med många sidor.
Skicka en kommentar